Lagens möjligheter - Rättsfall 2017-03-30 - Högsta domstolen - <p>Ett mejeri har fått regelbundna leveranser av mjölk från ett lantbruk. Enligt en särskild prisöverenskommelse skulle mejeriet betala tilläggsersättning för KRAV-godkänd mjölk. Mejeriet har utan grund hävt överenskommelsen om tilläggsersättning. För att lantbrukarna skulle behålla sin rätt till tilläggsersättningen, har det krävts att de meddelade mejeriet att de inte accepterade hävningen</p>

Ingårr i följande rättsområden:

Köprätt / Reklamation & meddelandeskyldighet (32 rättsfall)

Köprätt / Hävning av köp & kompensationsmöjligheter (48 rättsfall)

Avtalsrätt / Vårdslöshet vid avtalsförhandlingar (culpa in contrahendo) & lojalitet i avtalsförhållanden (30 rättsfall)

Avtalsrätt / Konkludent handlande & Passivitet (35 rättsfall)

Avtalsrätt / Hävning & Efterverkan av avtal (43 rättsfall)

Sammanfattning:

Ett mejeri har fått regelbundna leveranser av mjölk från ett lantbruk. Enligt en särskild prisöverenskommelse skulle mejeriet betala tilläggsersättning för KRAV-godkänd mjölk. Mejeriet har utan grund hävt överenskommelsen om tilläggsersättning. För att lantbrukarna skulle behålla sin rätt till tilläggsersättningen, har det krävts att de meddelade mejeriet att de inte accepterade hävningen

Sammanfattning:

NJA-ingress: I ett aktieöverlåtelseavtal föreskrevs att köparna skulle överta ett borgensåtagande från säljaren när en viss omsättning i bolaget hade uppnåtts. Avtalet har ansetts innebära att köparna lojalt måste verka för att målet ska uppnås. Genom köparnas agerande kom i princip all omsättning att hamna utanför bolaget. Förfarandet har ansetts stå i strid med den lojalitet som köparna hade att visa.

Sammanfattning:

Byggbolag ansågs ha visat att fastighetsbolag inte hade rätt att häva entreprenadavtal och hade därmed rätt till ersättning för utfört arbete; Bl.a. den proportionella metoden för beräkning av ersättning och om avvisad omständighet om oskälighet och jämkning som åberopats för sent i hovrätten.

Sammanfattning:

Fråga om en hyresvärd till följd av passivitet har förlorat sin rätt att kräva omsättningshyra. Passiviteten har bedömts få verkan för förfluten tid

Sammanfattning:

Reklamation vid för sent utförd prestation. En passagerare som har rätt till ersättning enligt artikel 7 i flygpassagerarförordningen vid försenad flygning måste, för att ha rätt till ersättningen, meddela lufttrafikföretaget att han eller hon vill åberopa förseningen. Det ska göras inom skälig tid efter det att resan avslutades. En reklamation som lämnas inom två månader efter det att resan avslutades ska alltid anses gjord i rätt tid.

Sammanfattning:

Fråga om en fastighetsköpare – även om säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder – på grund av passivitet har förlorat sin rätt till påföljd för fel i fastigheten genom att inte underrätta säljaren om felet

Sammanfattning:

När en förtida uppsägning av ett s.k. ensamåterförsäljaravtal ansetts innebära ett kontraktsbrott, har den skadelidande ansetts vara bevarad vid sin rätt till skadestånd redan genom att inom skälig tid från mottagandet av uppsägningen ha tillställt den kontraktsbrytande parten en neutral reklamation (Rättsfall: NJA 1992 s. 728 och NJA 2002 s. 630)

Sammanfattning:

Enligt besiktningsprotokoll var en entreprenad behäftad med vissa fel. Fråga om entreprenören kunnat få felansvaret överprövat av domstol genom en talan om betalning av entreprenadsumman (ej fastställelsetalan), väckt först sedan nära två år förflutit från besiktningen. Dessutom fråga om entreprenörens ansvar för konstruktionens lämplighet

ingsvis pekar doktrinen på att avtalet inte upphör direkt vidmottagandet av en obefogad hävningsförklaring, men ett konstaterande torde varaatt en längre tids passivitet leder till att avtalet upphör mellan parterna, åtminstonei praktiken.85 Innebörden av att ett avtal skulle hävas på direkten är att denmottagande parten skulle stå utan valmöjligheter eftersom avtalets svävandetillstånd inte skulle existera. Det är därmed bättre, enligt min mening, att anse attavtalet inte upphör på direkten mellan parterna, utan att det övergår till detsvävande tillståndet som ger den mottagande parten rätten att välja avtaletsframtid.8682K. Håstad, s. 270. Det är också detta vara-eller-icke-vara tillstånd som ger mottagaren dennesvalmöjligheter.83 Bengtsson, s. 4.84 Bengtsson, m.fl., s. 104 f.85 K. Håstad, s. 270, Ramberg Herre, s. 190 samt Köplagen en kommentar under kommentarentill 14.2.2 Obefogad hävningsförklaring.86 Se HovR motivering i NJA 2017 s. 203 där HovR menar att avtalet inte upphör vilket även HD:sdomskäl samt domslut bygger på.223.3.2 Rent avtalsbrottPå grund av att avtalet inte upphör inte upphör direkt på grund av den obefogadehävningsförklaringen, måste det undersökas om den obefogade hävningsförklaringen i sig istället kan anses utgöra ett rent avtalsbrott från den obefogathävande parten. Bengtsson verkar vara, som ovan nämnt, av den bestämda åsiktenatt en obefogad hävningsförklaring inte utgör ett avtalsbrott.87 Ramberg ochRamberg står däremot på motsatt sida och förespråkar att en obefogadhävningsförklaring utgör ett avtalsbrott.88 Mellan dessa två sidor står Olsen somhävdar att det beror på situationen om en obefogad hävningsförklaring ska ansesutgöra ett avtalsbrott eller inte.89�mnet behandlas i flera äldre rättsfall, där ett av rättsfallen som behandlarfrågan är NJA 1924 s. 200, som även har ett stort fokus i K. Håstads artikel omobefogade hä

sförklaringen.122 Rhode menar dock istället att passivitet av mottagaren aven obefogad hävningsförklaring leder till avtalet hävs av den passivt mottagande121122K. Håstad, s. 276.K. Håstad, s. 270, samt se vidare under rubriken 3.3.1.32parten.123 Agerar mottagaren av den obefogade hävningsförklaringen inte inom deangivna tidsramarna, generellt inom skälig tid, så förfaller rätten till påföljd genompassivitet.124Om den obefogat hävande parten har agerat grovt vårdslöst gäller intetidsbegränsningen enligt 33 köplagen angående skadestånd, vilket talar för attmottagaren av en obefogad hävningsförklaring åtminstone har kvar en rätt tillskadestånd trots passivitet. K. Håstad menar att för att det ska vara fråga om grovtvårdslöst agerande vid en obefogad hävningsförklaring krävs det en kraftigmissbedömning samt att den obefogat hävande parten måste ha insett atthävningsrätt inte förelåg.125I ett rättsfall från senare tid, NJA 2017 s. 203, hävdes en bestämmelse omtilläggsersättning av ett mejeri. I rättsfallet fann både HovR samt HD att hävningenfrån mejeriets sida var obefogad, men parterna hade valt att fortsätta sitt långvarigaavtalsförhållande genom att bönderna fortsatte att sälja mjölk till mejeriet. Vidförsäljningen av mjölk till mejeriet fick bönderna dock endast betalt förgrundersättningen, och inte den tilläggsersättning som tidigare hade hävts avmejeriet. Då bönderna hade väntat 10 år med att väcka talan menade HD att rättentill att kräva betalning av tilläggsersättningen hade gått förlorad, samt rätten tillskadestånd detta trots att hävningen från mejeriet var obefogad. Det bordedärmed gå att se en av HD uppställd skyldighet med innebörden att en mottagareav en obefogad hävningsförklaring måste meddela motparten att mottagaren inteaccepterar hävningen, samt vilken rättseffekt mottagaren vill göra gällande.126Sammanfattningsvis torde det inte

hade väntat 10 år med att väcka talan menade HD att rättentill att kräva betalning av tilläggsersättningen hade gått förlorad, samt rätten tillskadestånd detta trots att hävningen från mejeriet var obefogad. Det bordedärmed gå att se en av HD uppställd skyldighet med innebörden att en mottagareav en obefogad hävningsförklaring måste meddela motparten att mottagaren inteaccepterar hävningen, samt vilken rättseffekt mottagaren vill göra gällande.126Sammanfattningsvis torde det inte finnas några incitament för en mottagare aven obefogad hävningsförklaring att förhålla sig passiv gentemot den. Dock bordedet finnas ett litet tidsfönster där mottagaren kan förhålla sig passiv, vilket innebär123 Rhode, s. 449.124 K. Håstad, s. 270 och Rhode, s. 447.125 K. Håstad, s. 277.126 Det har i den situationen ålegat bröderna att meddela mejeriet att de inte accepterade hävningenoch att de alltjämt hade rätt till tilläggsersättning., NJA 2017 s. 203 p. 11.33att mottagaren i viss mån spekulerar på motpartens bekostnad.127 Samtidigt börmottagaren, som ovan noterat, ha en minimitid för att överväga sina valmöjlighetersamt undersöka om hävningsförklaringen är befogad eller inte. I samband meddenna minimitid torde det inte finnas något som hindrar att den mottagande partenser sig runt för att se om det finns en ny möjlig motpart som kan ersätta denhävande parten. Det innebär att beslutet om valmöjlighet, till exempel om det skaframställas ett krav på fullgörelse eller egen hävning, blir bättre undersökt ochövervägt.4 Reflektioner om hävning och obefogadhävningsförklaringAtt framställa en hävningsförklaring är förenat med markanta risker, i vart fall omhävningen görs utan större utredning. Detta för att en hävningsförklaring ska ansessom en befogad hävningsförklaring måste det göras en ordentlig utredning av denhävande parten för att säkerställa att det påstådda avtal

h 4 st. 1 p. 2 KTjL, Ramberg Rambergverkar dock mena att det är en form av lojalitet som är separat från den allmännalojaliteten.165 Lojalitet mellan avtalsparter är vidare särskilt viktigt när det kommertill långvariga avtalsförhållanden.166 Detta är för att vid momentana avtal, såsomvid ett vanligt köp av lös egendom, är det egentligen bara fråga om två moment:leverans samt betalning av varan. Det finns inte lika många moment eller160Munukka, SvJT, s. 837. Det verkar även föreligga en diskussion om det är fråga om enlojalitetsprincip eller en lojalitetsplikt, se bl.a. Ramberg Ramberg, som pratar om lojalitetsprincipoch Munukka som pratar om lojalitetsplikt. Vad det är för skillnad i slutändan är utanför uppsatsensområde.161 Munukka, SvJT, s. 837.162 Ramberg Ramberg, s. 38f.163 Munukka, SvJT, s. 837 samt Munukka, s. 92164 NJA 2009 s. 672 samt Ramberg Ramberg, s. 39.165 Ramberg Ramberg, s. 39.166 Ramberg Ramberg, s. 38 samt NJA 2017 s. 203 p. 8.43anledningar i momentana avtal som kan tänkas kräva en sådan pass lojalitet somkrävs vid ett långvarigt avtalsförhållande.167Ramberg Ramberg pratar om två sätt att se på ett avtal, antingen ser man detsom en paj eller som en trappa.168 För min del ser jag momentana avtal som en paj,där parterna ska dela upp den sinsemellan. Här är det egentligen endast fråga omen allokering av pengar: vem är det egentligen som tjänar mest på köpet. Vid lågtpris får köparen en större del av pajen, och vid ett högt pris får säljaren det. Vidlångvariga avtalsförhållanden, som ska vara välfungerande, tycks mer krävas:parterna har skyldigheter och förpliktelser sinsemellan för att gemensamt kunnaklättra uppåt på trappan, för att skapa en win-win situation.169Slutligen anses lojalitet sakna någon egen rättsföljd, utan den anses istället fyllaen funktion genom stöd för utfyllning och tolkning.1705.5.2 LojalitetsgrundernaDet ligger i lojali

lsförhållanden ska behöva hållas, är kanske svårsmält. Det kan riskeraatt det används i fel syften, att det missuppfattas och att alla små fel kommer attleda till en kancellering. Däri ligger den största utmaningen med kancellering utformningen av ersättningen.Att utforma en ersättning som är tillräckligt svårsmält att använda vid mindrefel och obalanser i ett avtalsförhållande, samtidigt som det är tillräckligtlättövertygande vid större svårigheter är en svår balansgång. Det kommandeavsnittet är ämnat att belysa och problematisera just denna balansgång. Med en180 Se bl.a. Munukka, särskilt s. 77 där en mer ekonomisk vinkel på begreppet lojalitetsplikt behandlas.Se även Björkdahl. Det verkar även föreligga en diskussion om det är fråga om en lojalitetsprincipeller en lojalitetsplikt, se bl.a. Ramberg Ramberg, 2019, som pratar om lojalitetsprincip ochMunukka som pratar om lojalitetsplikt.181 Ramberg Ramberg, 2019, s. 38 samt NJA 2017 s. 203 p. 8.46rimlig utformad ersättningsklausul uppstår förhoppningsvis det som är tänkt attuppnås: ett sätt att premiera välvårdade avtalsförhållanden där parterna är lojalaoch tänker på samarbetet och ett sätt att enkelt och rent komma ut uravtalsförhållanden som inte uppfyller de kriterierna. Som tidigare nämnts, underavsnittet med obefogade hävningsförklaringar, ska det dock åter poängteras attmarknaden är uppmärksam och en part som allt för lättvindigt använder sig av sinrätt till kancellering riskerar att få ett negativt rykte om sig.1826 Kancellering ochersättningsproblematiken6.1 InledningKancellering verkar ha många fördelar, och är relativt nyskapande i sättet somavtal ses på ett samarbete som endast bör vara ett fortsatt samarbete om det ärekonomiskt gynnsamt för båda parterna och det i övrigt är ett smärt- ochfriktionsfritt avtalsförhållande. Det ska bara vara fråga om en ekonomiskövervägning för att komma

Allmän fastighetsrätt: Fastighetstillbehör,fastighetsköp, servitut, fastighetspant och sakrättsliga frågor (8 uppl.). Uppsala:Iustus Förlag AB. Cit: Victorin.81ArtiklarMunukka, J. (2010). Lojalitetsplikten som rättsprincip. SvJT, s. 837848. Cit:Munukka, SvJT.Runesson, E. (2016). Utvecklingslinjer i avtalsrätten fördelning av oförutsebararisker mellan ömkansvärdhet, kontext och ekonomi. SvJT (Festskrift 100 år), s.100110. Cit: Runesson.Sandgren, C. (2005, 04-05). �r rättsdogmatiken dogmatisk Tidsskrift forRettsvitenskap, 118, s. 648-656. Cit: Sandgren.Sund-Norrgård, P. (2013, 3). Omförhandling och medling Att lösa konflikter ochfortsätta samarbeta. Tidsskrift for Rettsvitenskap, 126, s. 315-342. Cit: SundNorrgård.RättsfallHögsta domstolenNJA 1917 s. 508NJA 1924 s. 200NJA 1983 s. 385NJA 1991 s. 682NJA 1992 s. 728NJA 2006 s. 120NJA 2007 s. 86NJA 2007 s. 909NJA 2009 s. 672NJA 2010 s. 286NJA 2012 s. 597NJA 2013 s. 27182NJA 2017 s. 203NJA 2018 s. 19NJA 2018 s. 171HovrätterHovrätten över Skåne och Blekinge, avd. 5, dom 1995-05-11, mål nr T 513-94.Utländska rättsfallNorska rättsfallOslo tingsrätt TOSLO-2016-201305 den 15 maj 2018.83

min mening tydliggör det gränsdragningen mellan instituten. Se ovan not 6.73 Ibid, s. 36.74 För mer om hur allmänna passivitetsverkningar behandlats i övrig nordisk rätt hänvisas tillHauge, SvJT 2019 s. 198 ff, Bärlund (2002), Norros (2018), Eyben m.fl. (2014) och Iversen (2018).75 Arvidsson Gorton (2019), s. 99 ff.7225rätt.76 En sådan definition påminner om skälig tid som ofta används för att beskriva reklamationsfristens längd, varför skiljelinjen mellan en icke-lagstadgad reklamationsplikt och allmänna passivitetsverkningar kan tyckas vara oklar.På senare år har det emellertid tillkommit praxis som behandlar dels reklamationsplikten som en allmän kontraktsrättslig princip, dels inomkontraktuella rättsverkningar på grund av passivitet. Vid en studie av HD:s rättstillämpning förefaller det som att HD gjort en distinktion, om än något subtil, mellan dessa institut. Det kommer att redogöras för härnäst.I NJA 2002 s. 630 (Restaurang Pel�), NJA 2017 s. 203 (Kravmjölken), NJA2017 s. 1195 (Skogssällskapet) och NJA 2018 s. 171 (Leksaksaffären i Vimmerby)uttalade HD att passivitet kan ha avtalsrättslig verkan i tre situationer när detgäller fullgörelse av ett avtalsåtagande:77(i)(ii)(iii)när en part vet att den andra parten inrättar sig på visst sätt i förlitanpå en rättslig bedömning som är felaktig (dolusprincipen),när en part givit motparten intrycket att han eftergivit sin rätt,78 ellernär en part under mycket lång tid underlåtit att göra sin rätt gällande.79Sammanfattningsvis går det att i viss mån uppmärksamma en skillnad mellanpassivitet som (1) tolkas som eftergift (viljegrundad eftergift), (2) med fog uppfattas som eftergift (tillitsgrundad eftergift) och (3) leder till preklusion, grundatpå annat än en tolkning av rättshandlingar (en mer självständig norm). Gemensamt för passivitetsverkningarna är att de anses följa av kontraktuell lojalitetshänsyn.80Utöver hänvisningen till d

märksamma en skillnad mellanpassivitet som (1) tolkas som eftergift (viljegrundad eftergift), (2) med fog uppfattas som eftergift (tillitsgrundad eftergift) och (3) leder till preklusion, grundatpå annat än en tolkning av rättshandlingar (en mer självständig norm). Gemensamt för passivitetsverkningarna är att de anses följa av kontraktuell lojalitetshänsyn.80Utöver hänvisningen till de tre typsituationerna har HD uppmärksammat attdet även följer av allmänna kontraktsrättsliga principer att en avtalspart som villgöra gällande påföljder på grund av avtalsbrott [min kursivering inte kan förhålla sigpassiv.81 HD hänvisade i denna del till NJA 2007 s. 909 (Jehanders Grus), sombehandlar reklamationsplikten utanför det lagreglerade området.82 Utformningenav domskälen indikerar på en medveten gränsdragning, där det nu citerade uttalandet tar sikte på reklamation som nödvändig förutsättning för bevarandet avCervin (1960), s. 29-33.Se bl.a. NJA 2017 s. 203 p. 9 (Kravmjölken), NJA 2017 s. 1195 p. 14 (Skogssällskapet) och NJA2018 s. 171 (Leksaksaffären i Vimmerby).78 Se NJA 1961 s. 26.79 Beträffande den tredje typsituationen, se särskilt NJA 2009 s. 437 och NJA 1993 s. 570 samtKarlgren (1965), s. 10 ff.80 NJA 2017 s. 203 p. 8. Se även Munukka (2007), s. 153 ff. och Ramberg Ramberg (2019), s. 40ff.81 NJA 2017 s. 203 p. 9 (Kravmjölken). Se även NJA 2017 s. 1195 p. 15 (Skogssällskapet).82 Rättsfallet kommenteras i avsnitt 4.2.4.767726rätten till påföljd med anledning av kontraktsbrott.83 Det ska således hållas åtskiltfrån situationer där passivitet kan ha avtalsrättslig verkan vid fullgörelse av ett avtalsåtagande (allmänna passivitetsverkningar).Distinktionen bekräftas vidare bland annat av att HD i de nu nämnda avgörandena inte nämner begreppet reklamation i sin bedömning av rättsfrågan. Iexempelvis NJA 2018 s. 171 (Leksaksaffären i Vimmerby) nämns inte reklamation överhuvudtaget, v

nsamt för passivitetsverkningarna är att de anses följa av kontraktuell lojalitetshänsyn.80Utöver hänvisningen till de tre typsituationerna har HD uppmärksammat attdet även följer av allmänna kontraktsrättsliga principer att en avtalspart som villgöra gällande påföljder på grund av avtalsbrott [min kursivering inte kan förhålla sigpassiv.81 HD hänvisade i denna del till NJA 2007 s. 909 (Jehanders Grus), sombehandlar reklamationsplikten utanför det lagreglerade området.82 Utformningenav domskälen indikerar på en medveten gränsdragning, där det nu citerade uttalandet tar sikte på reklamation som nödvändig förutsättning för bevarandet avCervin (1960), s. 29-33.Se bl.a. NJA 2017 s. 203 p. 9 (Kravmjölken), NJA 2017 s. 1195 p. 14 (Skogssällskapet) och NJA2018 s. 171 (Leksaksaffären i Vimmerby).78 Se NJA 1961 s. 26.79 Beträffande den tredje typsituationen, se särskilt NJA 2009 s. 437 och NJA 1993 s. 570 samtKarlgren (1965), s. 10 ff.80 NJA 2017 s. 203 p. 8. Se även Munukka (2007), s. 153 ff. och Ramberg Ramberg (2019), s. 40ff.81 NJA 2017 s. 203 p. 9 (Kravmjölken). Se även NJA 2017 s. 1195 p. 15 (Skogssällskapet).82 Rättsfallet kommenteras i avsnitt 4.2.4.767726rätten till påföljd med anledning av kontraktsbrott.83 Det ska således hållas åtskiltfrån situationer där passivitet kan ha avtalsrättslig verkan vid fullgörelse av ett avtalsåtagande (allmänna passivitetsverkningar).Distinktionen bekräftas vidare bland annat av att HD i de nu nämnda avgörandena inte nämner begreppet reklamation i sin bedömning av rättsfrågan. Iexempelvis NJA 2018 s. 171 (Leksaksaffären i Vimmerby) nämns inte reklamation överhuvudtaget, vilket är särskilt intressant med beaktande av att NJA 2018s. 127 (Flyget till Antalya)84 meddelats kort tid dessförinnan. I det avgörandetbehandlades nämligen reklamationsinstitutets ställning utanför det lagregleradeområdet, varvid HD fastställde att en icke-kontra

er hänvisningen till de tre typsituationerna har HD uppmärksammat attdet även följer av allmänna kontraktsrättsliga principer att en avtalspart som villgöra gällande påföljder på grund av avtalsbrott [min kursivering inte kan förhålla sigpassiv.81 HD hänvisade i denna del till NJA 2007 s. 909 (Jehanders Grus), sombehandlar reklamationsplikten utanför det lagreglerade området.82 Utformningenav domskälen indikerar på en medveten gränsdragning, där det nu citerade uttalandet tar sikte på reklamation som nödvändig förutsättning för bevarandet avCervin (1960), s. 29-33.Se bl.a. NJA 2017 s. 203 p. 9 (Kravmjölken), NJA 2017 s. 1195 p. 14 (Skogssällskapet) och NJA2018 s. 171 (Leksaksaffären i Vimmerby).78 Se NJA 1961 s. 26.79 Beträffande den tredje typsituationen, se särskilt NJA 2009 s. 437 och NJA 1993 s. 570 samtKarlgren (1965), s. 10 ff.80 NJA 2017 s. 203 p. 8. Se även Munukka (2007), s. 153 ff. och Ramberg Ramberg (2019), s. 40ff.81 NJA 2017 s. 203 p. 9 (Kravmjölken). Se även NJA 2017 s. 1195 p. 15 (Skogssällskapet).82 Rättsfallet kommenteras i avsnitt 4.2.4.767726rätten till påföljd med anledning av kontraktsbrott.83 Det ska således hållas åtskiltfrån situationer där passivitet kan ha avtalsrättslig verkan vid fullgörelse av ett avtalsåtagande (allmänna passivitetsverkningar).Distinktionen bekräftas vidare bland annat av att HD i de nu nämnda avgörandena inte nämner begreppet reklamation i sin bedömning av rättsfrågan. Iexempelvis NJA 2018 s. 171 (Leksaksaffären i Vimmerby) nämns inte reklamation överhuvudtaget, vilket är särskilt intressant med beaktande av att NJA 2018s. 127 (Flyget till Antalya)84 meddelats kort tid dessförinnan. I det avgörandetbehandlades nämligen reklamationsinstitutets ställning utanför det lagregleradeområdet, varvid HD fastställde att en icke-kontraktsbrytande part har att reklamera trots att en reklamationsplikt inte följer av lag. HD kommer till

lgörs inom två månader anses ha skett i rätt tid presumtionsregel för fel somvisar sig inom sex månader) [Citeras: Prop. 2001/02:134.Prop. 1990/91:63 om handelsagentur. [Citeras: Prop. 1990/91:63.Prop. 1989/90:89 om ny konsumentköplag. [Citeras: Prop. 1989/90:89.Prop. 1989/90:77 om konsumentskyddet vid förvärv av småhus m.m. [Citeras:Prop. 1989/90:77.68Prop. 1988/89:76 om ny köplag. [Citeras: Prop. 1988/89:76.Prop. 1984/85:110 konsumenttjänstlag. [Citeras: Prop 1984/85:110.Statens offentliga utredningarSOU 2005:120 Fondkommission och en ny kommissionslag. [Citeras: SOU2005:120.SOU 1976/66 Köplag [The sale of goods act: slutbetänkande. [Citeras: SOU1976/66.Internationella konventionerUnited Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods.RättspraxisAvgöranden från Högsta domstolenNJA 2018 s. 414NJA 2018 s. 171 (Leksaksaffären i Vimmerby)NJA 2018 s. 127 (Flyget till Antalya)NJA 2017 s. 1195 (Skogssällskapet)NJA 2017 s. 203 (Kravmjölken)NJA 2016 s. 237NJA 2013 s. 1174NJA 2009 s. 437NJA 2008 s. 1158NJA 2008 s. 243NJA 2007 s. 909 (Jehanders Grus)NJA 2005 s. 142 (Ränteskruven)NJA 2002 s. 630 (Restaurang Pel�)69NJA 1994 s. 532 (Tygprovningen)NJA 1993 s. 570NJA 1992 s. 728 (Lastbilsfallet)NJA 1989 s. 224NJA 1977 s. 138NJA 1916 s. 158Avgöranden från hovrättSvea hovrätts dom i mål T 7328-18, meddelad den 23 oktober 2019.Svea hovrätts dom i mål T 7073-16, meddelad den 28 september 2018.Hovrätten över Skåne och Blekinges dom i mål T 1775-17, meddelad den 9 maj2018.Svea hovrätts dom i mål T 11422-15, meddelad den 2 december 2016.RH 2006:77Avgöranden från tingsrättStockholms tingsrätt dom i mål T 6468-17, T 6721-17, T 6731-17, T 6738-17, T6752-17, T 15391-17 meddelad den 4 november.Avgöranden från utländska rättsordningarFinska Högsta domstolenKKO 2018:38.LitteraturAdlercreutz, Axel, m.fl., Avtalsrätt I, 14:e uppl., Studentlitteratur, Lund 2016. [Citeras:

l T 7018-07, dom2008-05-16.141Westberg (2010) s. 198.142Malmö tingsrätt, mål T 752-18, dom 2019-02-28, s. 5.38denne kunde rikta skadeståndsanspråk mot. Malmö tingsrätt lämnadeyrkandet om materiell edition utan bifall med motiveringen att editionssökanden inte visat att anspråket på att få del av begärda handlingar hademateriell grund.143 Av domskälen framgår emellertid inte om tingsrättenmenade att ett editionsyrkande överhuvudtaget inte kan bifallas på den grundsom editionssökanden angett, eller om editionssökanden inte i tillräcklig gradhade bevisat åberopade sakomständigheter. Enligt min uppfattning finns detinget principiellt hinder för att materiell editionsplikt skulle kunna grundas påallmänna avtalsrättsliga principer, såsom kontraktuell lojalitetsplikt. Att enpart, som ett utflöde av en allmän lojalitetsprincip, kan åläggas eninformationsplikt gentemot sin avtalspart i ett långvarigt avtalsförhållandeframgår av exempelvis NJA 2017 s. 203. En sådan civilrättslig informationsplikt, och därmed korresponderande rätt till information, kan vidare ligga tillgrund för ett yrkande om materiell edition. Förutsatt dels att styrelseprotokollen i fallet från Malmö tingsrätt144 faktiskt innehöll sådan informationsom editionssvaranden varit skyldig upplysa editionssökanden om till följdav en lojalitetsplikt, dels att tillräcklig bevisning för åberopade relevantasakomständigheter presenterats, menar jag således att yrkandet om materielledition borde ha bifallits. Här ska dock poängteras att den informationspliktsom aktualiserades i NJA 2017 s. 203 var en form av reklamationsplikt. HD:sresonemang kring lojal samverkan och informationsplikt i framföralltlångvariga avtalsrelationer lämnar visserligen öppet för att den kontraktuellalojalitetsplikten kan anses inrymma en mer långtgående informationsplikt,men det går inte att dra några slutsatser av fallet i detta avseende.145143Malmö tingsrätt,

min uppfattning finns detinget principiellt hinder för att materiell editionsplikt skulle kunna grundas påallmänna avtalsrättsliga principer, såsom kontraktuell lojalitetsplikt. Att enpart, som ett utflöde av en allmän lojalitetsprincip, kan åläggas eninformationsplikt gentemot sin avtalspart i ett långvarigt avtalsförhållandeframgår av exempelvis NJA 2017 s. 203. En sådan civilrättslig informationsplikt, och därmed korresponderande rätt till information, kan vidare ligga tillgrund för ett yrkande om materiell edition. Förutsatt dels att styrelseprotokollen i fallet från Malmö tingsrätt144 faktiskt innehöll sådan informationsom editionssvaranden varit skyldig upplysa editionssökanden om till följdav en lojalitetsplikt, dels att tillräcklig bevisning för åberopade relevantasakomständigheter presenterats, menar jag således att yrkandet om materielledition borde ha bifallits. Här ska dock poängteras att den informationspliktsom aktualiserades i NJA 2017 s. 203 var en form av reklamationsplikt. HD:sresonemang kring lojal samverkan och informationsplikt i framföralltlångvariga avtalsrelationer lämnar visserligen öppet för att den kontraktuellalojalitetsplikten kan anses inrymma en mer långtgående informationsplikt,men det går inte att dra några slutsatser av fallet i detta avseende.145143Malmö tingsrätt, mål T 752-18, dom 2019-02-28. Editionssvaranden ålades emellertidändå att lämna ut handlingarna efter att tingsrätten bifallit kärandens andrahandsyrkande omprocessuell edition.144Malmö tingsrätt, mål T 752-18, dom 2019-02-28.145Jfr Munukka (2007) s. 153167 som avgränsar sin framställning om lojalitetsgrundadupplysningsplikt till att behandla neutral reklamationsplikt, avrådningsplikt samt meddelandeplikt vid prestationshinder. Se även Westberg (2020) s. 576 f.392.3.3 Krav på identifikation och bevisrelevansTill skillnad från 38 kap. 2 RB om processuell edition föreskriver 38 kap.3 RB

. 1942:5 med förslag till rättegångsbalk.Prop. 1975/76:209 om ändring i regeringsformen.Prop. 1986/87:89 om ett reformerat tingsrättsförfarande.Prop. 1998/99:11 Ny skyddsåtgärd vid immaterialrättsintrång.Prop. 1998/99:35 Ny lag om skiljeförfarande.Prop. 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område genomförande av direktiv 2004/48/EG.Statens offentliga utredningarSOU 1938:44 Processlagberedningens förslag till rättegångsbalk. Del II,Motiv m.m.SOU 2017:100 Beslag och husrannsakan ett regelverk för dagens behov.82RättsfallsförteckningHögsta domstolenNJA 1930 s. 671.NJA 1953 s. 19.NJA 1958 s. 501.NJA 1959 s. 230.NJA 1963 s. 72.NJA 1975 s. 16.NJA 1977 s. 254.NJA 1977 s. 403.NJA 1981 s. 791.NJA 1981 s. 1050.NJA 1982 s. 404.NJA 1992 s. 307.NJA 1998 s. 590 I II.NJA 1998 s. 829.NJA 2001 s. 404.NJA 2002 s. 41.NJA 2005 s. 832.NJA 2011 s. 241.NJA 2012 s. 289.NJA 2014 s. 651.NJA 2015 s. 741.NJA 2015 s. 1040.NJA 2017 s. 203.NJA 2020 s. 373.Högsta domstolen, mål � 4643-19, beslut 2020-07-10.83HovrätternaHovrätten för Nedre Norrland, mål � 662-02, protokoll 2003-02-10.Hovrätten för Västra Sverige, mål � 2181-03, protokoll 2003-06-17.Hovrätten för �vre Norrland, mål � 862-05, beslut 2006-02-03.Hovrätten över Skåne och Blekinge, mål � 2851-01, beslut 2002-09-10.RH 1981:150.RH 1993:162.RH 1997:18.RH 2016:1.Svea hovrätt, mål T 5062-08, dom 2009-09-14.Svea hovrätt, mål � 5508-01, beslut 2001-09-10.Svea hovrätt, mål � 7845-01, protokoll 2001-12-04.TingsrätternaGöteborgs tingsrätt, mål T 14081-15, deldom 2017-04-25.Malmö tingsrätt, mål T 752-18, dom 2019-02-28.Solna tingsrätt, mål T 7018-07, dom 2008-05-16.JustitieombudsmannenJO:s beslut dnr 5904-2012, 2014/15:JO1 s. 3941.84

d reklamation2.3.12.3.22.3.3313InledningPreskription och reklamationAllmänt om rättsföljder vid utebliven reklamationLAGREGLERAD REKLAMATIONSPLIKT14141925252527303.1Inledning303.2Köplag (1990:931)303.3Konsumentköplag (2022:260)323.4Konsumenttjänstlag (1985:716)333.5Lag (1987:822) om internationella köp (CISG)343.6Jordabalk (1970:994)343.7Andra lagar med reklamationsplikt353.8Soft law363.9Observationer och reflektioner363.9.13.9.23.9.34ALLM�N INOMOBLIGATORISK REKLAMATIONSPLIKT363739414.1Inledning414.2Tidig rättspraxis414.2.14.2.24.34.4NJA 1931 s. 208 INJA 1943 s. 272Rättspraxis före och efter millennieskiftet4.3.14.3.24.3.34.3.44.3.5NJA 1989 s. 224 (Stångåstaden)NJA 1992 s. 728 (Lastbilsleasingen)NJA 1994 s. 532 (Statens Provningsanstalt)NJA 2005 s. 142 (Ränteskruven)NJA 2007 s. 909 (Jehanders grus)Samtida rättspraxis4.4.14.4.24.4.34.4.4NJA 2017 s. 203 (Kravmjölken)NJA 2017 s. 1195 (Skogssällskapet)NJA 2018 s. 127 (Flyget till Antalya)HD:s beslut i mål nr � 672-21 (Svartöns pris)414243434445464749495052544.5Doktrinens inställning4.6Allmän inomobligatorisk reklamationsplikt en domarskapad rätt 574.6.14.6.24.6.34.6.45AllmäntReklamationsfristenKonsekvenser av försummad reklamationInledningRättskällor vid civilrättslig problemlösningAnalogierDen principstyrda rättenREKLAMATION VID KOMPLEXA TJ�NSTER5.1Inledning555758596063635.2Något om juridisk rådgivning645.3Något om överlåtelsebesiktningar655.4Reklamationsfristens startpunkt och längd665.4.15.4.25.4.35.4.45.4.55.4.65.56InledningAnsvarsförsäkringens betydelseUndersökningspliktKlandervärt beteendeReklamationsfristens startpunktReklamationsfristens längdRättsföljder vid försummad reklamationAVSLUTANDE DISKUSSION OCH SLUTSATSER66666768697376786.1I

mt s. 153-155; Lindskog (2021) s. 746 samt not 2152.3Se Andersson (2019) s. 376.4Jfr t.ex. 32 KöpL, 5 kap. 2 KKL, 4 kap. 19a JB, 45 KommL och 7 LFR.25dröjsmål reklameras inom skälig tid från kännedom om dröjsmålet.5 I vissaav dessa lagar finns dessutom preskriptionsregler med övre tidsgränser förgiltig reklamation.6Frågan om huruvida det även utanför det lagreglerade området finns enallmän reklamationsplikt i inomobligatoriska sammanhang har varit föremålför diskussion i många år. Redan i början av förra seklet gjorde HD uttalanden som i doktrinen har tolkats till stöd för en reklamationsskyldighetbaserad på lojalitet inom ett område där reklamationsplikt inte är reglerad ilag.7 Enligt doktrinen rådde det emellertid fortfarande åttio år senare intekonsensus kring existensen av någon sådan allmän reklamationsskyldighet.8Ett antal rättsfall under senare år har berört frågan, bl. a. NJA 2005 s. 142,NJA 2007 s. 909, NJA 2017 s. 203, NJA 2017 s. 1195 samt NJA 2018 s.127. HD har i dessa avgöranden med tilltagande tydlighet gjort uttalandenom skyldigheten att reklamera, särskilt i de mest samtida av dessa rättsfall.Detta innebär emellertid inte att rättsläget kring en allmän reklamationspliktär helt klarlagt. Tvärtom finns det en kvarvarande osäkerhet när det gällerreklamationsskyldighetens närmare innehåll, bland annat om när reklamationsfristen startar och hur lång reklamationsfristen är. Ett färskt HDrättsfall bidrar till osäkerheten.Osäkerheten gäller inte minst när avtalsföremålet är immateriella tjänstersnarare än köp av fast eller lös egendom. Särskilt vid komplexa immateriellatjänster9, såsom rådgivning, utmejslas nämligen vissa frågetecken dels pågrund av tjänstens komplicerade natur i sig, dels eftersom det inbördespartsförhållandet inte självklart låter sig delas in på det sätt som annars ärgängse (business-to-business, konsument/näringsidkar

begränsa skada och olägenheter för motparten.Som skäl emot anförs att den som blivit utsatt för avtalsbrott går miste omsin rätt till påföljd vid sen reklamation, även om förseningen inte orsakatden avtalsbrytande parten några problem. Ett annat skäl som talar emot är,enligt Munukka, den stränga rättsverkan som en utebliven reklamation harmed tanke på att motparten faktiskt begått ett avtalsbrott.37Lindskog öppnar för att lojalitetsplikten kan anses innefatta vad som hanbetecknar som en upplysningsskyldighet av reklamationstyp. För attavgöra om en sådan skyldighet föreligger ska man enligt Lindskog väga intre faktorer: vad upplysningen betyder för gäldenären, ifall upplysningeninnebär att borgenären gör en uppoffring och i så fall hur stor uppoffringenär, samt om upplysningen framstår som näraliggande och naturlig för ennormalt kringsynt och omtänksam person.38�ven HD har pekat på lojalitetsskäl i reklamationsfrågor. I NJA 2017 s. 203(Kravmjölken) uttalade HD att många avtal, särskilt sådana som gällerunder längre tid och som rymmer ömsesidiga rättigheter och skyldigheter,förutsätter en lojal samverkan39 mellan parterna under avtalstiden. I detligger bl.a. att parterna har en skyldighet att i vissa för avtalet väsentligadelar lämna varandra upplysningar eller klargöra sin uppfattning i olika35Se Munukka (2007) s. 155 not 199 och däri gjorda litteraturhänvisningar.Se Munukka (2007) s. 160.37Se Munukka (2007) s. 160-161 samt Munukka (SvJT 2010) s. 845.38Se Lindskog (2021) s. 747.39Kursiveringarna i detta avsnitt är mina egna.3616avseenden. Det gäller även i situationer då den ena parten gör sig skyldig tillett avtalsbrott..40I NJA 2017 s. 1195 (Skogssällskapet) noterades att HD har därefter i flerarättsfall uttalat att det av allmänna kontraktsrättsliga principer i kommersiella förhållanden får anses följa att en avtalspart som vill göra gällandepåf�

sin rätt gällande.Denna allmänna skyldighet att underrätta motparten är grundad bl.a. pålojalitetsskäl..42Jag konstaterar att doktrinen inte varit enhällig men att HD genom dessasamtida rättsfall tydligt pekat på att en reklamationsplikt kan härledas urlojalitetshänsyn.2.2.2.4 TillitsprincipenTillitsprincipen kan generellt beskrivas som att det är den ena avtalspartensbefogade tillit till det motparten säger eller skriver som avgör om avtalkommer till stånd samt avtalsbundenhetens omfattning. Tanken är att densom i god tro tagit emot och förlitat sig på en viljeförklaring är merskyddsvärd än motparten, som av misstag låtit viljeförklaringen få ettinnehåll som inte motsvarade dennes vilja.43 Tillitsprincipen kan ses som enreaktion på den klassiska viljeprincipen inom avtalsrätten och tillgodoserden godtroende avtalspartens behov av att kunna förlita sig på motpartensrättshandlingar, vilket anses främja omsättningsintresset.4440Se NJA 2017 s. 203, p. 31 i HD:s domskäl.Se NJA 2017 s. 1195, p. 15 i HD:s domskäl.42Se NJA 2018 s. 171, p. 10 i HD:s domskäl.43Se Norl�n (2004) s. 194 f.44Se Adlercreutz m.fl. (2016) s. 26 och 46.4117Ramberg anför, vad gäller rådgivning från advokater och revisorer, att detmot bakgrund av den långa preskriptionsfristen på tio år45 finns risk att enavtalsbrytande part inrättar sig efter att motparten inte kommer att framföranågot anspråk. Reklamationsplikten kan därför ses som ett medel för atttvinga den som drabbats av ett avtalsbrott att lämna besked om en avsikt attbeivra avtalsbrottet.46 Jag uppfattar det som att Ramberg menar att enutebliven reklamation väcker befogad tillit hos den godtroende avtalsbrytande parten om att det inte föreligger några anspråk mot denne; såledeskan man identifiera en grund i tillitsprincipen för reklamationsplikten.Frågor om tillit och reklamationsplikt behandlades i den s.k. ProfilGruppenskiljedomen47, med Stefan Lindskog

en att omen uppsägning möts med en neutral reklamation, så finns det ingen anledning att dessutom kräva specialreklamation om skadestånd. Samtidigtfinner Herre regeln begränsad till fall där uppsägningen efter protest inteföljs av någon fullgörelse från den uppsägande partens sida; om fullgörelsesker lär det krävas särskilt meddelande med krav på skadestånd inom skäligtid efter kännedom om fullgörelsen.142 Ramberg tar uttalandet om analogtillämpning till intäkt för att avtalstypen blir avgörande för omfattningen avreklamationsplikten, eftersom näraliggande avtalsförhållanden ska beaktasenligt HD.143I doktrinen dras således olika slutsatser om rättsfallets prejudikatvärde. Jagfinner för egen del att det ovan citerade uttalandet rimligen måste uppfattassom att HD anser det finnas en allmän inomobligatorisk reklamationsplikt.Dock ger det HD anför bara stöd för en sådan plikt i kommersiella förhållanden.4.4 Samtida rättspraxis4.4.1 NJA 2017 s. 203 (Kravmjölken)I NJA 2017 s. 203 hade ett mejeri fått regelbundna mjölkleveranser från ettlantbruk. Det fanns mellan parterna en särskild prisöverenskommelse om attmejeriet skulle betala tilläggsersättning för mjölk som var KRAV-godkänd.Med tiden slutade mejeriet dock betala tilläggsersättning, med motiveringenatt prisöverenskommelsen hävdes på grund av ett väsentligt avtalsbrott frånlantbrukets sida man hade använt ett foder som inte var KRAV-godkänt.Lantbruket fortsatte under åren att leverera mjölk till mejeriet, men fick dåbara betalt en grundersättning för konventionell mjölk. Nio år senare väckte140Se Madsen (Infotorg Juridik 2010).Jfr JustR Lindskogs tillägg i NJA 2008 s. 243 (se även avsnitt 2.2.3.1).142Se Herre (JT 2007-08) s. 908.143Se Ramberg (SvJT 2010a) s. 148.14149lantbruket talan mot mejeriet och krävde i första hand att den upplupnatilläggsersättningen skulle utbetalas, i andra hand att man skulle tilldömass

d en neutral reklamation, så finns det ingen anledning att dessutom kräva specialreklamation om skadestånd. Samtidigtfinner Herre regeln begränsad till fall där uppsägningen efter protest inteföljs av någon fullgörelse från den uppsägande partens sida; om fullgörelsesker lär det krävas särskilt meddelande med krav på skadestånd inom skäligtid efter kännedom om fullgörelsen.142 Ramberg tar uttalandet om analogtillämpning till intäkt för att avtalstypen blir avgörande för omfattningen avreklamationsplikten, eftersom näraliggande avtalsförhållanden ska beaktasenligt HD.143I doktrinen dras således olika slutsatser om rättsfallets prejudikatvärde. Jagfinner för egen del att det ovan citerade uttalandet rimligen måste uppfattassom att HD anser det finnas en allmän inomobligatorisk reklamationsplikt.Dock ger det HD anför bara stöd för en sådan plikt i kommersiella förhållanden.4.4 Samtida rättspraxis4.4.1 NJA 2017 s. 203 (Kravmjölken)I NJA 2017 s. 203 hade ett mejeri fått regelbundna mjölkleveranser från ettlantbruk. Det fanns mellan parterna en särskild prisöverenskommelse om attmejeriet skulle betala tilläggsersättning för mjölk som var KRAV-godkänd.Med tiden slutade mejeriet dock betala tilläggsersättning, med motiveringenatt prisöverenskommelsen hävdes på grund av ett väsentligt avtalsbrott frånlantbrukets sida man hade använt ett foder som inte var KRAV-godkänt.Lantbruket fortsatte under åren att leverera mjölk till mejeriet, men fick dåbara betalt en grundersättning för konventionell mjölk. Nio år senare väckte140Se Madsen (Infotorg Juridik 2010).Jfr JustR Lindskogs tillägg i NJA 2008 s. 243 (se även avsnitt 2.2.3.1).142Se Herre (JT 2007-08) s. 908.143Se Ramberg (SvJT 2010a) s. 148.14149lantbruket talan mot mejeriet och krävde i första hand att den upplupnatilläggsersättningen skulle utbetalas, i andra hand att man skulle tilldömasskadestånd.TR fann att mejeriets

talan kunde därför bifallas.HD konstaterade först att en ren tillämpning av 52 1 st. KöpL intemedförde någon reklamationsplikt för säljaren i ett enkelt fall av en köparesobefogade hävning av ett köp. Med hänvisning till att fallet gällde hävningav en särskild prisöverenskommelse som avsåg kommande leveranser i ettlångvarigt avtalsförhållande, tryckte HD dock på parternas lojalitets-,upplysnings- och klargörandeplikt, också vid avtalsbrott. HD hänvisadevidare till NJA 2007 s. 909 och uttalade att det av allmänna kontraktsrättsliga principer följer att en avtalspart som vill göra gällande påföljder pågrund av avtalsbrott, t.ex. skadestånd, inte kan förhålla sig passiv. �venom mejeriets hävning i och för sig var obefogad, ansågs lantbruket ha varitlångvarigt passivt genom att inte under nio års tid meddela att man inteaccepterade hävningen. Lantbruket kunde därmed inte göra sina anspråkgällande.Jag konstaterar att HD i NJA 2017 s. 203 och NJA 2007 s. 909 identifieraten allmän rättsgrundsats, om än uttryckt i termer av passivitetsverkansnarare än verkan av utebliven reklamation. Effekten av den av HD identifierade passivitetsregeln lär dock bli densamma som effekten av en regel omallmän reklamationsplikt. Jag läser regeln som en avtalspart som [visavi sinmotpart vill göra gällande påföljder på grund av avtalsbrott kan inteförhålla sig passiv [mot motparten. Att i denna kontext inte förhålla sigpassiv måste väl i praktiken innebära att den förfördelade lämnar ett(reklamations-)meddelande till sin motpart.4.4.2 NJA 2017 s. 1195 (Skogssällskapet)Rättsfallet NJA 2017 s. 1195 har redan nämnts i kapitel 3 om den lagreglerade reklamationsplikten. �ven om i rättsfallet i sig handlar om50jordabalkens reklamationsregler har jag valt att ta med det också i innevarande kapitel. Anledningen är att HD i detta rättsfall modifierar enreklamationsregel i JB, bort från

, bort från dess ordalydelse enligt lagtexten, medhänvisning till en allmän princip om rättsverkan av passivitet.En säljare av fast egendom var redan vid försäljningen medveten om fel ifastigheterna. Köparen reklamerade felet först efter 4,5 år och krävdeersättning. Säljaren bestred kravet på den grunden att reklamation inte gjortsinom skälig tid enligt 4 kap. 19a 1 st. JB. Köparen åberopade undantagfrån reklamationsplikten enligt 4 kap. 19a 2 st. JB på grund av att säljarenagerat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder. Trots att nämndalagrum entydigt gör undantag från reklamationsplikten i en sådan situationav illojalt säljarbeteende som var aktuell i målet, valde HD att ta hänsyn tilluttalanden i förarbetena med innebörden att passivitet från köparens sidaenligt allmänna principer kan medföra förlust av rätten att åberopa felet. HDfann just en sådan allmän princip om passivitetsverkan i de ovan beskrivnarättsfallen NJA 2017 s. 203 och NJA 2007 s. 909, och uttalade således attköparen inte kunde vara passiv under hela den tioåriga preskriptionstiden,trots att säljaren av fast egendom agerat i strid mot tro och heder.Hur lång passivitet som kan godtas efter det att köparen har fått vetskap omfelet ansågs bero av omständigheterna. HD lyfte fram flera utgångspunkteratt beakta. Förutom arten och graden av illojalitet på den avtalsbrytandepartens sida pekade man på skadebegränsningsintresset och risken attmotparten kunnat spekulera på den avtalsbrytande partens bekostnad.Vidare ansåg HD att köparen ska ha en väl tilltagen tid på sig att övervägasin situation efter vetskap om felet, och att passivitetsverkan inte bör inträdaförrän säljaren har haft en beaktansvärd nackdel av köparens passivitet. I detaktuella fallet ansågs 4,5 år inte vara tillräckligt lång tid för att passivitetsverkan skulle inträda.HD följer alltså linjen från de tidigare refererade rättsfallen och p

TR för HD:s prövning enligt 56 kap. 13 RB.I ett allmänt avsnitt om reklamation hänvisade HD bl.a. till diverse lagreglersamt NJA 2018 s. 127. HD uttalade att de nu angivna reglerna och principerna gäller dock reklamationsskyldighet vid motpartens kontraktsbrottoch ansåg inte att de kunde innebära att en motsvarande meddelandeskyldighet måste finnas för andra situationer. HD övervägde vidare omregeln i 47 KöpL (enligt vilken en köpares uteblivna reklamation mot ettfakturerat överpris får rättsföljden att bevisbördan övergår på köparen attvisa att ett lägre pris har avtalats) kunde tillämpas analogt vid konsumenttjänster. Med hänvisning till uttalanden i lagförarbetena kom HD fram tillatt så inte var lämpligt.HD:s slutsats blev därmed att oenighet om vad som ska anses vara skäligtpris för en utförd tjänst är en sådan situation där det inte finns någonskyldighet att reklamera. Däremot konstaterade HD, med hänvisning bl.a.till NJA 2017 s. 203, att rättigheter kan gå förlorade på grund av passivitetenligt allmänna förmögenhetsrättsliga principer. Det fanns också enligt HDstöd i NJA 1989 s. 224 och NJA 2005 s. 142 för att det mer specifiktföreligger en skyldighet att framställa krav på återbetalning inom viss tid föratt denna rätt inte ska försittas på grund av passivitet.HD:s uttalanden kan, i min mening, uppfattas som att även om det finns enallmän reklamationsplikt vid avtalsbrott, så gäller den bara avtalsbrott istrikt mening. Jag menar i och för sig att även en överfakturering skulle välkunna ses som ett brott mot vad man avtalat att en avtalad prestation inteska debiteras till ett oskäligt högt pris borde åtminstone kunna betraktas somett underförstått avtalsvillkor.150 Uppenbarligen såg inte HD så på saken.Vidare noterar jag att detta färska rättsfall är ännu ett exempel på att HDlägger vikt vid passivitetsfrågor. Slutligen innehåller rättsfallet ett intressa

152 Utan att tadefinitiv ställning i frågan konstaterar Herre (efter den andra vågen avrättsfall men före den tredje) att förarbeten, doktrin och rättspraxis medviss styrka talar för att det finns en allmän reklamationsskyldighet vid fel iutförd prestation, vid äventyr av preklusion.153Ramberg menar, efter den andra vågen av rättsfall, att det med storsannolikhet finns en allmän skyldighet att reklamera ett avtalsbrott tillmotparten även då en sådan skyldighet inte följer av uttrycklig lag; honhänvisar bl.a. till NJA 1992 s. 728 och NJA 2007 s. 909. Med detta sagt151Uttalandet återfinns i p. 10 i HD:s domskäl.Se Herre (2010) s. 127 ff.153Se Herre (2010) s. 133.15255konstaterar hon samtidigt att det råder stor osäkerhet om reklamationspliktens närmare innehåll.154 Efter den tredje vågen av rättsfall förefallerRamberg säkrare när det gäller själva existensen av en allmän reklamationsplikt. Hon anser, med hänvisning till NJA 2017 s. 203, NJA 2017 s. 1195och NJA 2018 s. 127, det numera vara klarlagt i rättspraxis att skyldighetenatt reklamera avtalsbrott är en allmän princip inom avtalsrätten. Fortfarandeanser hon dock att rättsläget är oklart gällande reklamationsfristens startpunkt och längd, liksom rättsföljden vid för sen reklamation.155Kleineman ger uttryck för en liknande uppfattning. Han finner detoomtvistat att det finns en allmän princip om skyldighet att reklamera vidkontraktsbrott, men att konsensus inte råder om hur långt reklamationsplikten sträcker sig eller vid vilka situationer som den har rättighetspåverkande karaktär.156 Uttalandet gjordes vid tiden efter den andra vågenav HD-rättsfall.Under samma period observerar Marszalek att en vanlig uppfattning idoktrinen är att det av en generell inomobligatorisk lojalitetsplikt följer enskyldighet att reklamera avtalsbrott, men att doktrinen samtidigt inte äröverens om huruvida det ens finns en allmän lojalitetsplikt. Mar

som en faktor av betydelse när regler ska tolkas.De rättfärdigande skälen, som Dworkin kallar för den institutionellamoralen och som HD enligt ovan alltså benämnde metanorm, kan enligtSvensson användas för att precisera, fylla ut eller modifiera rättsreglerna ide traditionella rättskällorna.176 Det förefaller vara just detta som HDägnade sig åt i NJA 2017 s. 1195. Här var det ju fråga om en i och för sigtydlig lagregel som föreskrev undantag från reklamationsskyldighet vidgrov vårdslöshet från den avtalsbrytandes sida. Genom att studera förarbetena kunde HD härleda de rättfärdigande skälen för rättsregeln, medresultatet att HD fann att en allmän rättsgrundsats om passivitetsverkan vartillämplig. Med hjälp av den principstyrda rätten modifierades lagregleringen till att de facto innebära att köparens rätt att åberopa fel ifastighet var mer inskränkt än vad som framgick av lagregelns ordalydelse.HD gick tillväga på liknande vis i NJA 2017 s. 203.Svensson menar att de rättfärdigande skälen även kan användas för attvidareutveckla kontraktsrätten i brist på i förhand givna lagregler.177 Det ärgivetvis endast riksdagen som enligt 8 kap. 1-2 RF är behörig att meddela föreskrifter (dvs. lag) inom kontraktsrätten. Om en domstol kommerfram till att det saknas lagstöd för att lösa en uppkommen rättsfråga måsteman likväl, enligt principen om förbud mot non liquet, komma till ett domslut i målet. Detta kan inbegripa att man identifierar och tillämpar allmännakontraktsrättsliga principer. Genom att undersöka de rättfärdigande skälensom ligger bakom dessa allmänna principer kan domaren åstadkomma envidareutvecklad rätt som uppfyller kraven på tydlighet, förutsebarhet och attlika fall behandlas lika.178Som exempel på sådan vidareutveckling av kontraktsrätten nämnerSvensson rättsfallet NJA 2009 s. 672, vilket berördes i avsnitt 4.6.2 ovan.Genom analogi- och ändamålsöverväganden i

gjord i rätt tid, om exempelvis två månader som i konsumenträtten, är mer osäkert eftersom vägledande HD-praxis saknas. Min uppfattning är dock att den speciella karaktären hos avtalskategorin komplexaimmateriella tjänster talar för att två månader är en skälig undre gräns för enrättidig reklamation, även om uppdragsgivaren är näringsidkare.Vad beträffar försummad reklamation under den allmänna reklamationsplikten vid avtal om komplexa immateriella tjänster torde rättsföljden enligtgällande rätt vara preklusion, vissa uttalanden i doktrin och av HD obiterdictum till trots.6.4 Passivitet, reklamationsplikt ochpreskriptionAv Svartöns pris kan man också dra slutsatsen att passivitetsfrågor kan varaväl så viktiga att beakta som rena reklamationsfrågor. HD har i ett antalrättsfall slagit fast att rätten att åberopa ett civilrättsligt anspråk kan gåförlorad på grund av passivitet, oavsett om det fanns en reklamationsplikteller inte. I NJA 2017 s. 203 avstod HD från att definitivt avgöra om detfanns en reklamationsplikt i den aktuella situationen, i stället fokuserademan på en allmän princip om verkan av passivitet. I NJA 2017 s. 1195ansågs denna allmänna passivitetsprincip träffa en situation där lagregeln isig hade gjort undantag från reklamationsplikt. I Svartöns pris ansågssituationen inte kräva reklamation enligt lagregeln, och inte heller ansågs81den omfattas av den allmänna reklamationsplikten. Icke desto mindremenade HD att situationen träffades av en allmän princip om passivitetsverkan; den förfördelande hade en plikt att inom viss tid underrätta motparten om att man gjorde gällande återkrav.Den som på grund av ett inomobligatoriskt förhållande vill framställa ettcivilrättsligt anspråk i förhållande till sin motpart har alltså inte bara reglerom reklamation och preskription att iaktta, utan även att rätten kan gå förlorad genom passivitet. Hotet från passivitetsverkan kan vi

ten vid fastighetsköp, Infotorg Juridik, 25mars 2009 (hämtad 9 mars 2022), http://www.infotorg.se [Grauers (InfotorgJuridik 2009)Madsen, Finn, Finns det en regel om en allmän reklamationsplikt utanfördet lagreglerade området eller är det en fantomprincip, Infotorg Juridik,26 jan 2010 (hämtad 26 jan 2022), http://www.infotorg.se [Madsen(Infotorg Juridik 2010)Svensson, Ola, Köplag (1990:931) 29 , Lexino 2020-10-14 (JUNO)[Svensson (Lexino 2020)FöreskrifterSveriges advokatsamfund, Regler för advokatverksamhet, 4:e uppl.,Stockholm 2020Webbsidorwww.avtalslagen2020.se87RättsfallsförteckningHögsta domstolenNJA 1916 s. 158NJA 1931 s. 208 INJA 1943 s. 272NJA 1989 s. 224 (Stångåstaden)NJA 1992 s. 728 (Lastbilsleasingen)NJA 1994 s. 532 (Statens Provningsanstalt)NJA 2005 s. 142 (Ränteskruven)NJA 2007 s. 35NJA 2007 s. 909 (Jehanders grus)NJA 2008 s. 243NJA 2008 s. 1158NJA 2009 s. 672 (Malmbergsbagaren)NJA 2016 s. 237 (Bostadsrättslokalen)NJA 2017 s. 203 (Kravmjölken)NJA 2017 s. 237 (Bygglovet och särskoleplaceringen)NJA 2017 s. 1195 (Skogssällskapet)NJA 2018 s. 127 (Flyget till Antalya)NJA 2018 s. 414 (Advokatens skadeståndsansvar)NJA 2018 s. 171 (Leksaksaffären i Vimmerby)NJA 2019 s. 23 (Den betalande sambon)NJA 2021 s. 353 (Suterränghuset på Ekerö)� 672-21, beslut 11 januari 2022 (Svartöns pris)Andra instansHovrätten över Skåne och BlekingeT 8963-08T 1590-15T 1775-17 (Den skatterådgivande advokaten)T 2419-18 (Revisorn som åberopade en skadeslöshetsförbindelse)Svea hovrättRH 1996:130RH 2006:77T 1085-11 (ProfilGruppen)T 11422-15 (Havsbrisen)T 7073-16 (Kraft Kultur)88Första instansGöteborgs TRT 9706-1689

.25NS 8405 är ett norskt standardavtal. De norska standardavtalen harmycket gemensamt. Bland annat är även de uppdelade i utförande- ochtotalentreprenader, vardera med sitt eget avtal. Liksom entreprenadavtal isvensk rätt är de en del av obligationsrätten. Det är möjligt att se tillobligationsrätten vid tolkningsproblem, men det bör ske med21Johansson (2007) samt Andersson Hedberg (2012).Deli (2017) samt Samuelsson (2022).23Mer härom, se avsnitt 2.3.24Exempelvis NJA 2015 s. 862, som sammanfattar HD:s tolkningsmetod av AB-avtalen,samt framför att det kan finnas anledning att se till exempelvis köplagens principer vidtolkning av AB-avtal. �ven NJA 2013 s. 1174, som öppnar för att se även tillkonsumenttjänstlagens principer, är av relevans. Se mer härom i avsnitt 3.2.25Exempel på rättsfall som behandlat lojalitetsprincipen är Omsättningsmålet (Högstadomstolen T 5613-20 [1-12-2021, Leksaksaffären i Vimmerby (NJA 2018 s. 171,Kravmjölken (NJA 2017 s. 203) och Skogssällskapet (NJA 2017 s. 1195). Mer härom iavsnitt 4.2.2215entreprenadavtalets särdrag i åtanke. De norska standardavtalen, kalladeNorsk Standard, är, liksom Allmänna Bestämmelser, utformade avbranschorganisationer.26 Också den norska kj�psloven är i mångt ochmycket likt den svenska köplagen. Danmark, Norge och Sverige antog engemensam köplag i början av 1900-talet. I Sverige antogs år 1991 en nyköplag, som ersatte den tidigare gemensamma 1905 års köplag. I Norgeantogs en ny köplag 1988. Det finns fortfarande likheter även mellan de nyaköplagarna.27NS 8405 reglerar avbeställning, till skillnad från AB 04. Då det finnslikheter mellan AB 04 och NS 8405, liksom den norska och den svenskaköprätten, finns det anledning att se till NS 8405 och diskutera huruvida detär möjligt att använda någon eller några delar av dess reglering även i ensvensk kontext. Det tillämpas således inte en komparativ metod NS 8405används för att

avtalet. Om parten kanhjälpa motparten att tjäna mer på avtalet, bör denne göra detta. Det kan dockinte krävas att parten hjälper till om det innebär en stor kostnad för denne.994.2.3 Omsättningsmålet om åberopande avlojalitetspliktenI vilken utsträckning lojalitetsprincipen kan åberopas har varitomdiskuterad. Ramberg Ramberg anför att det är vid tolkning av avtaloch lagar som lojalitetsprincipen främst tillämpas, och då som ett stöd förtolkningen. De menar att det, vid tvist, är svårt att åberopa principen somom den vore en självständig grund.10095Lojalitetsplikten kallas även lojalitetsprincipen.Munukka (2007) s. 1.97Munukka (SvJT 2010) s. 837.98Ramberg Ramberg (2019) s. 38.99Ramberg Ramberg (2019) s. 38-39.100Ramberg Ramberg (2019) s. 40.9640HD har behandlat lojalitetsprincipen i ett flertal rättsfall, såsomOmsättningsmålet (Högsta domstolen T 5613-20), Leksaksaffären iVimmerby (NJA 2018 s. 171), Kravmjölken (NJA 2017 s. 203), ochSkogssällskapet (NJA 2017 s. 1195).101Omsättningsmålet är det senast avgjorda fallet av de ovan nämnda. Falletkan kortfattat beskrivas enligt följande: Säljaren sålde alla aktier i ett bolag,Bolaget, till två köpare, Köparna. Enligt överlåtelseavtalet skulle Köparna,på tillträdesdagen, överta hälften av ett borgensåtagande om 800 000 kr,således 400 000 kr. I avtalet fanns även ett omsättningsvillkor: när bolagethar omsatt 10 miljoner kronor, eller har en årsomsättning på 10 miljoner kr,så ska Köparna överta resten av borgensåtagandet, totalt 400 000 kr.Ungefär ett år efter ägarövergången överläts Bolagets tillgångar till andrabolag, och Bolaget försattes i konkurs. Omsättningsvillkoret uppfylldesalltså inte. Säljaren betalade resterande borgensåtagande om 400 000 kr ochöverlät sin fordran på Köparna till ett annat bolag, Köparbolaget.Köparbolaget krävde sedan Köparna på dessa 400 000 kr. Köparbolagetanförde att K

ngar eller klargöra sinuppfattning i olika avseenden. Det gäller även i situationer då den ena partengör sig skyldig till ett avtalsbrott.110�ven i fallen Leksaksaffären i Vimmerby (NJA 2018 s. 171) ochSkogssällskapet (NJA 2017 s. 1195) tar HD upp lojalitetspliktens inverkannär part varit passiv när det förelegat en underrättelseskyldighet. I falletLeksaksaffären i Vimmerby uttalar HD att lojalitetsplikten, särskilt i enlångvarig relation, medför att en part är förpliktad att underrätta sinavtalspart om omständigheter som är av betydelse för avtalsrelationen.111 Enliknande formulering återfinns i 2 kap 9 AB 04, som behandlas nedan.4.2.5 Underrättelseskyldighet i 2 kap 9 AB 04En bestämmelse om diverse underrättelseskyldigheter i AB 04 återfinns i 2kap 9 . Paragrafen anses ge uttryck för en lojalitetsplikt.112 Den femte attsatsen i paragrafens första stycke kan ses som en generalklausul som täcker109Munukka (2007) s. 153-154.NJA 2017 s. 203, p. 8 i HD:s domskäl.111NJA 2018 s. 171 p. 14 i Högsta domstolens domskäl.112Andersson Hedberg (2012) s. 109. �ven Samuelsson skriver att 2 kap 9 [ kanbeskrivas som uttryck för en allmän lojalitetsplikt.. Se Samuelsson (2022) s. 16.11043de situationer där det finns en i lojalitetsplikten grundadunderrättelseskyldighet.113 Den femte att-satsen i 2 kap 9 stadgar att enpart, utan dröjsmål, ska underrätta motparten om denne upptäcker attomständighet av betydelse för entreprenaden ändas eller tillkommer.Till skillnad från de tidigare punkterna, siktar den femte punkten påentreprenaden, och inte på vad som står i kontraktshandlingarna. Enomständighet som inte har nämnts i kontraktshandlingarna och därmed inteträffar p. 1 4 skulle således kunna falla in under femte punkten.114Munukka kommenterar 2 kap 9 AB 04. Han anför att den som har enplikt att underrätta måste vara i ond tro. Detta ses i bestämmelsens lydelsedå fo

2020)Konsumenttjänstlagen. En kommentar. Norstedts Juridik.Kihlman, Jon; Munukka, Jori; Svensson, Ola. Lagkommentar till köplagen(1990:931). Lexino (JUNO).Marthinussen, Karl; Giverholt, Heikki; Arvesen, Hans-J�rgen (2016). NS8405 Kommentarutgave til Norsk Standard 8405, Norsk bygge- oganleggskontrakt. Gyldendal Juridisk.Motiv AB 72 (1985). AB Svensk Byggtjänst.Munukka, Jori. Lojalitetsplikten som rättsprincip. SvJT 2010 s. 837.Munukka, Jori (2007) Kontraktuell lojalitetsplikt. Jure förlag.Ramberg, Jan; Herre, Johnny (publicerad digitalt 10 september 2021)Köplagen. En kommentar. Norstedts Juridik.Ramberg, Jan; Ramberg, Christina (2019) Allmän avtalsrätt. NorstedtsJuridik.Samuelsson, Per (2022). AB 04: en kommentar. Norstedts Juridik.74FörarbetenProp. 1988/89:76 om ny köplag.Prop. 1984/85:110 om konsumenttjänstlag.SOU 1979:36 Konsumenttjänstlag.SOU 1976:66 Köplag.75RättsfallsförteckningHögsta domstolen T 5613-20 (1-12-2021)NJA 2018 s. 171NJA 2017 s. 203NJA 2017 s. 1195NJA 2015 s. 862NJA 2013 s. 1174NJA 2012 s. 1095NJA 2005 s. 142NJA 2002 s. 630NJA 1974 s. 52676

lan anbudet och tidpunkten för avtalets ingående eller kontraktsskrivningen. Det ska betonas att skyldigheten att kommunicera är långtgående i avtalsrätten generellt vilket inte minst illustrerasav HD:s praxis.111 I entreprenadrätten kan det antas att lojalitetsplikten ochplikten att kommunicera är särskilt långtgående.112Mot detta talar att en kostnadsmedveten beställare troligtvis inte finner prisuppgång som ett giltigt skäl för entreprenören att frånträda sitt anbud. Tvärtom kan det tänkas att den kostnadsmedvetne beställaren skulle ha ett intresse av att handla upp till ett pris som inte reflekterar en vid tillfället föravtalsingåendet potentiellt sämre marknadssituation. �ven den omständigheten att lojalitetsplikten och underrättelseskyldigheten i AB 04 bör få verkan först då parterna faktiskt har ett avtal, det vill säga efter att beställaren111Se t.ex. NJA 2018 s. 171 (Leksaksaffären); NJA 2002 s. 630 (Restaurang Pel�);NJA 2017 s. 203 (Kravmjölken).112Detta särskilt mot bakgrund av det som framgår om lojalitetsplikten i förordet samt avt.ex. AB 04 kap. 2 9.52har accepterat anbudet, kan påverka tidpunkten för när underrättelseskyldighet inträder.Vidare kan det sägas att entreprenören som sagt gör sin finansierings- ochriskkalkyl vid anbudstillfället. Det verkar orimligt att kräva av entreprenörenatt denna uppdateras löpande i tiden mellan anbud och accept eftersom entreprenören troligtvis ger anbud i flera processer samtidigt. En entreprenörkan därför rimligtvis inte ha en underrättelseplikt gentemot alla potentiellaframtida avtalsparter som denna givit anbud till i tiden innan avtal är slutet.När det har blivit klargjort att entreprenören tilldelats kontraktet är det dock,mot bakgrund av AB 04 kap. 2 9 och den praxis113 som utarbetats avseende betydelsen av att kommunicera sådant som är av betydelse för avtalsförhållandet, är det troligt att det finns en

troligt att det finns en skyldighet för entreprenören attunderrätta om eventuella kostnadsökningar. Samtidigt är beställaren viddenna tidpunkt bunden av sin accept i motsvarande ordning som angivitsovan beträffande anbudet. Underrättelsen påverkar således inte bundenhetenmellan parterna dock potentiellt frågan huruvida AB 04 kap. 6 3 vid ettsenare skede kan användas som grund för prisjustering.4.3 Entreprenörens riskkalkylSamuelsson menar att en kostnadsändring varit oförutsebar om det är frågaom en risk som vid anbudstillfället utgjorde en osäkerhet som inte kundegöras till föremål för en riskkalkyl. Denna bedömning kan göras enligt dekrav på fackmässighet som genomsyrar AB 04.114Inledningsvis kan sägas att kalkyler alltid innefattar ett visst mått av risktagande. Det är sällan situationer som är fullständigt riskfria som analyseras.113Se t.ex. NJA 2018 s. 171 (Leksaksaffären); NJA 2002 s. 630 (Restaurang Pel�);NJA 2017 s. 203 (Kravmjölken).114Se Samuelsson (2020), s. 377.53Generellt kan sägas att entreprenörer alltid måste ta hänsyn till kända elleruppskattade sannolikheter115 enligt Samuelsson.Det kan i detta sammanhang också sägas att det mot bakgrund av den långatid under vilken en entreprenad ofta löper är svårt att i förväg förutse hurpriserna på och tillgången till byggmaterial kommer att utvecklas under entreprenadtiden, någonting som möjligen kan få betydelse för en bedömningav förutsebarhetsrekvistet i förhållande till entreprenadrättens särdrag.Fackmässighet är ett begrepp som har central betydelse i entreprenadrätten.I AB 04 kap. 1 8 framgår att förhållandena vid tiden för anbud ska antasvara sådana som kunnat förutsättas vid en fackmässig bedömning. NJA2015 s. 3 Gotlandsdomen ger någonting för vad som ska rymmas i fackmässighetsbegreppet. Domen har fått stort erkännande avseende vad entreprenören ska kalkylera

kräftar HD ännu en gång lojalitetspliktens betydelse i svensk rättstillämpning. Omsättningsmålet handlade om enskyldighet för köparna av ett bolag att lojalt verka för att uppnå den omsättning som skulle utlösa ett åtagande att överta ett borgensåtagande av säljaren till bolaget. Efter att ha redogjort för ett antal svenska rättsfall218 där HDuttalat sig beträffande parters skyldighet att på olika sätt lojalt samverkakonstaterade HD:Som framgår av de redovisade rättsfallen förutsätts alltså rättstillämpningen att parter många gånger har en skyldighet att visa viss lojalitetmot varandra. Något uttryckligt stöd i lag eller avtal behöver såledesinte finnas för att en lojalitetsplikt ska föreligga. 219Essensen i rättsfallet framgår av punkten 15: Avtalsförhållandet innebärmot bakgrund av det anförda att en part med omsorg, dvs. efter bästa för-215NJA 1985 s. 178.216Se Ramberg och Ramberg (2019), s. 220.217Ibid.218Se NJA 2017 s. 203 (Kravmjölken), NJA 2002 s. 630 (Restaurang Pel�), NJA 2017s. 1195 (Skogssällskapet) och NJA 2018 s. 171 (Leksaksaffären i Vimmerby).219Mål T 5613-20 av den 1 december 2021 (Omsättningsmålet), p. 13.92måga, ska respektera även de intressen som motparten har till följd av avtalet.220 I målet ansågs köparna inte ha agerat efter bästa förmåga för att omsättningsmålet skulle uppnås. Rättsfallet ger utflöde för en princip om attman som part i ett avtal måste beakta motpartens avtalsintresse.I sammanhanget kan det sägas något om vad som enligt HD:s tidigare praxisär att betrakta som en parts avtalsintresse. Detta kommer till uttryck i NJA2016 s. 900, punkten 33: [ de prestationer som parten på grund av avtalsförhållandet har rätt till och syftet med prestationen.221Arvidsson har i JT 2021/22 s. 666 skrivit om omsättningsmålet. Arvidssonmenar att domen [ gör ytterligare ett steg i riktning

/faktorprisindex-for-byggnader-juni-2020/. Hämtat 2022-01-19.SCB (I uppsatsen SCB, Faktorprisindex för byggnader mars 2022), Stigande byggkostnader i mars 2022, Faktorprisindex för byggnader mars2022, https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-kon109sumtion/byggnadsprisindex-samt-faktorprisindex-for-byggnader/byggkostnadsindex-bki/pong/statistiknyhet/byggkostnadsindex-for-byggnader-mars2022/::textByggkostnadsindex20(tidigare20benC3A4mning20Faktorprisindex)20fC3B6r,byggkostnaderna20med2092C620procent., Hämtat: 2022-05-02.SvD Näringsliv (I uppsatsen SvD Näringsliv, Prischock i byggbranschen), Prischock i byggbranschen, https://www.svd.se/a/5Ggyv1/prischock-i-byggbranschen, Hämtat: 2022-04-22.110RättsfallsförteckningMål T 5613-20 av den 1 december 2021 (Omsättningsmålet).NJA 2018 s. 653 (De ingjutna rören).NJA 2018 s. 171 (Leksaksaffären i Vimmerby).NJA 2017 s. 1195 (Skogssällskapet)NJA 2017 s. 203 (Kravmjölken).NJA 2016 s. 900 (Ersättning för förlorad fritid).NJA 2016 s. 1011 (Gripenhus).NJA 2015 s. 862 (Den uteblivna slutbesiktningen).NJA 2015 s. 3 (Gotlandsdomen).NJA 2014 s. 960 (Det andra bolaget).NJA 2013 s. 271 (Skadorna på Läckebys arbeten).NJA 2002 s. 630 (Restaurang Pel�)NJA 1996 s. 410.NJA 1994 s. 359.NJA 1983 s. 385.111NJA 1979 s. 731.Hovrätten över Skåne och Blekinge av den 17 april 1978 i mål T 188/76(Malmbetongmålet).112

BKK,https://foreningenbkk.se/verksamhet/, besökt 2021-03-11.Ingvarson, Anders och Eickhoff, Kristina, Delad kontraktuell olycka somkatalysator för samarbete, Mannheimer Swartling.Ingvarson, Anders, Utterström, Markus, Väsentlig rubbning enligt AB 04,Juridisk Tidsskrift, Nr. 1 2016/17, s. 6894.Ingvarson, Anders, Utterström, Markus, Tolkning av entreprenadavtal det köprättsliga kontrollansvaret möter hindersbestämmelserna i AB 04,Svensk Juristtidning, 2015, s. 2039.Munukka, Jori, Köplag (1990:931) 36 , Karnov 2022-03-22 (JUNO).Ossmer, Per, �ndring av entreprenörens arbete några synpunkter,Svensk Juristtidning, 1993, s. 278290.Sektionsmöte, Håstad, Torgny m.fl., Entreprenörens ersättningskrav ochandra anspråk på grund av förhållanden på beställarens sida, Nordisk jurist,s. 699709.61RättsfallsförteckningHögsta domstolenNJA 2006 s. 367.NJA 2013 s. 1174.NJA 2015 s. 862.NJA 2016 s. 1011.NJA 2017 s. 203.NJA 2017 s. 1195.NJA 2018 s. 834.62

lig tid handlade följande mål om förlorad rätt till påföljd viddröjsmål gällande underrättelse om fel i fastighet. Här fanns det dock lagtextsom påtalade behovet av skälighet, se 4 kap. 19a JB. Däri stadgas attköparen inte får åberopa ett fel om inte säljaren meddelats om detta i skäligtid, med undantag för det fall säljaren handlat grovt vårdslöst eller i strid mottro och heder. �ven här hänvisade HD till NJA 2002 s. 630 (Restaurang Pel�)vilket indikerar att rättsfallet är av stor vikt för rättstillämpningen samt attnågot eventuellt hänt kring denna tid eftersom lojalitetsplikten fått sig etttydligt uppsving gällande hur frekvent den belyses i praxis. HD skrev attupplysningsplikten ska vara generös men passivitet i det enskilda fallet kanutgöra brott mot lojalitetsplikten ställt i relation till vilka konsekvenser detta57Munukka, Lojalitetsplikten som rättsprincip, s. 846.Munukka, Lojalitetsplikten som rättsprincip, s. 847f.59NJA 2017 s. 203, p. 89 under HD:s domskäl.5821medfört säljaren.60 HD:s slutsatser innebär att lojalitetsplikten som kräver attpart reklamerar i tid, förbises då säljaren haft sådan insikt om felet att köpareni sig borde ha informerats om detta innan affärens ingående. Lojalitetspliktengår således att utläsa åt båda hållen. 61Leksaksaffären i VimmerbyI detta mål ställdes frågan ifall hyra för passerad tid skulle utgå då ena parten,som förvärvat en leksaksaffär, varit omedveten om ett avtalsvillkor gällandeomsättningshyra. HD refererade till lojalitetsplikten och menade att parternai avtal har en skyldighet att tillämpa det på ett riktigt sätt samt underrättavarandra om angelägenheter som är av betydelse för motparten. 62 När en partunderlåtit att informera sin motpart om saker med väsentlig betydelse föravtalsrelationen kan i vissa fall avtalsbrott med tillhörande påföljd bliresultatet. HD hänvisade här till bland annat NJA 2002 s. 630

Några reflektioner kringHD:s rättsbildning, SvJT 2014 s. 1.-Wiklund, Ola, Om Högsta domstolens rättsskapande verksamhet löper domstolen amok, SvJT 2014 s. 335.Elektroniska källor-https://www.domstol.se/hogsta-domstolen/om-hogstadomstolen/om-oss/roll-och-uppgift/, sökord: Högsta domstolens roll,besökt 19-10-2022.-https://eu.riksdagen.se/vad-ar-eu/medlem-i-eu/,sökord:medlem,besökt 19-09-2022.-https://www-nese.ludwig.lub.lu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lC3A5ng/maktfC3B6rdelningslC3A4ran,besökt 22-11-2022.36sökord:maktfördelningsläran,-https://www-nese.ludwig.lub.lu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lC3A5ng/tredjestatsmakten, sökord: tredje statsmakten, besökt 19-12-2022.-https://svenska.se/tre/soklojalitetpz1, sökord: lojalitet, besökt20-09-2022.RättsfallsförteckningHögsta domstolen-NJA 2002 s. 630 Restaurang Pel�-NJA 2005 s. 142 Ränteskruven-NJA 2009 s. 672 �terförsäljaravtalet-NJA 2017 s. 203 Kravmjölken-NJA 2017 s. 1195 Skogssällskapet-NJA 2018 s. 171 Leksaksaffären i Vimmerby-NJA 2021 s. 943 Omsättningsmålet37

elsen av dispositiv rätt och allmännarättsprinciper inte haft någon betydande innebörd fram tills helt nyligen.73 Samuelsson haruttryckt för att det inte finns några heltäckande och enhetliga entreprenadrättsliga normer som mankan använda som stöd,74 och Nilsson har liknande yttrat att det finns en avsaknad av en tydligdispositiv entreprenadrätt.75 Nilsson menar vidare att avtalstolkning generellt är tillräckligtkomplext för att man inte ska kunna tolka vissa frågor med hjälp av sex uppställda frågor. Hanmenar att dessa frågor kan ge vägledning åt ett visst håll, men att en sammanvägning av allatolkningsfaktorer som kan vägas in.762.8 LojalitetspliktAtt parterna i ett avtal är lojala mot varandra kan beskrivas som en förutsättning för att avtalet skakunna uppfyllas. En lojal samverkan mellan parterna kan bestå i att parterna hjälper och underlättarför varandra för att de båda ska kunna få ut så mycket som möjligt av avtalet. 77 I NJA 2017 s 203gjorde HD följande uttalande gällande lojalitetsplikten:Många avtal, särskilt sådana som gäller under längre tid och som rymmer ömsesidiga rättigheter ochskyldigheter, förutsätter en lojal samverkan mellan parterna under avtalstiden. I det ligger bl.a. attparterna har en skyldighet att i vissa för avtalet väsentliga delar lämna varandra upplysningar ellerklargöra sin uppfattning i olika avseenden. Det gäller även i situationer då den ena parten gör sigskyldig till ett avtalsbrott.78I ett senare rättsfall, NJA 2021 s 943, uttryckte HD, mot bakgrund av tidigare praxis, att parterna iett avtal ofta har en plikt att visa viss lojalitet mot den andra parten. Vidare menade HD att detinte krävs ett lagstadgande eller att lojalitetsplikten ska uttryckas i avtalstext för att det skaföreligga.79 Munukka har uttryck att lojalitetsplikt råder vid entreprenadavtal, men att den inte ärlika flexibel som den är generellt sett i övrig kontraktsrätt.80Se bl

verkan mellan parterna under avtalstiden. I det ligger bl.a. attparterna har en skyldighet att i vissa för avtalet väsentliga delar lämna varandra upplysningar ellerklargöra sin uppfattning i olika avseenden. Det gäller även i situationer då den ena parten gör sigskyldig till ett avtalsbrott.78I ett senare rättsfall, NJA 2021 s 943, uttryckte HD, mot bakgrund av tidigare praxis, att parterna iett avtal ofta har en plikt att visa viss lojalitet mot den andra parten. Vidare menade HD att detinte krävs ett lagstadgande eller att lojalitetsplikten ska uttryckas i avtalstext för att det skaföreligga.79 Munukka har uttryck att lojalitetsplikt råder vid entreprenadavtal, men att den inte ärlika flexibel som den är generellt sett i övrig kontraktsrätt.80Se bl a Willborg, s 874, Ramberg Ramberg s 184.Ingvarson Utterström, 2015 (a), s 270.73 Nilsson, s 161 f.74 Samuelsson, 2011, s 45 ff.75 Nilsson, s 161.76 Nilsson, s 162.77 Ramberg Ramberg s 40.78 NJA 2017 s 203 p 8.79 NJA 2021 s 943 p 13.80 Munukka, s 395.7172253 Entreprenaden materiella utgångspunkter3.1 InledningI detta kapitel presenteras några av grunderna i entreprenadrätten och i AB 04. Eftersom frågansom är fokus för denna uppsats inte har någon direkt reglering är dessa begrepp av betydelse föratt man ska förstå hur entreprenadrätten uppbyggnad och systematik. I kapitlet redogörs för ettantal utgångspunkter som kan påverka de allmänna förutsättningarna för entreprenaden. Med dessagrunder kan man få hjälp att tolka entreprenadavtal, och att få rätt förutsättningar för att tolka dettapå ett effektivt och välgrundat vis.Kapitlet inleds med att samordningsansvaret vid entreprenader presenteras, följt av de tvåolika entreprenadformerna, varav utförandeentreprenad är fokus för detta arbete. Därefterpresenteras de olika upphandlingsformerna, för att man som läsare ska få inblick och förståelse förhur upphandlingsformen påverk

tad: 2023-03-17[cit: Björklund m flByggandets Kontraktskommitt�, BKK:s Förtydligande nr 1, 2012-04-25,(https://foreningenbkk.se/wp-content/uploads/2016/11/BKK-Fortydligande-nr-1.pdf)[hämtad: 2023-04-25 [cit: BKK:s Förtydligande nr 166Byggandets Kontraktskommitt�, Om BKK, (https://foreningenbkk.se/verksamhet/) [hämtad:2023-04-14 [cit: Byggandets Kontraktskommitt�, Om BKKFrankki, Standardavtal i bygg- och fastighetsbranschen vad är vad, Delphi, 2021-03-30,(https://www.delphi.se/sv/publikationer/fastighet-och-entreprenad-sv/standardavtal-i-byggoch-fastighetsbranschen-vad-ar-vad-2/) [hämtad: 2023-03-20 [cit: Frankki67RättsfallsförteckningHovrätt:Svea hovrätt, dom 2014-01-17, mål T 893412Högsta domstolen:NJA 1954 s 573NJA 1963 s 195NJA 1979 s 483NJA 1996 s 700NJA 1999 s 408NJA 2009 s 388NJA 2010 s 629NJA 2012 s 597NJA 2013 s 271NJA 2013 s 1174NJA 2014 s 425NJA 2014 s 760NJA 2014 s 960NJA 2015 s 3NJA 2015 s 862NJA 2016 s 237NJA 2017 s 203NJA 2018 s 653NJA 2021 s 94368

n part gör sig skyldig till avtalsbrott. Den icke-avtalsbrytande parten är på grund av lojalitetsskäl skyldigatt informera motparten om att den anser att ett avtalsbrott har begåtts.382 Härvid ska reklamationen lämnas inom skälig tid.383 Vad denna tid närmare innebär är däremot osäkert.384 Vad som närmare utgör skälig tid beror på omständigheterna i det enskilda fallet. HD har dock slagit fast att reklamationsfristen i kommersiella förhållanden generellt är kortare jämfört med då enavtalspart är näringsidkare och den andra är en konsument.385Vidare angav HD i NJA 2022 s. 3 att förlust av en rättighet på grund avpassivitet kan inträda enligt allmänna principer på förmögenhetsrättens378Jfr med avsnitt 5.2.1.Jfr även Ramberg och Ramberg (2022), s. 287. Ramberg och Ramberg framhåller ävenatt ett skadestånd kan minska om en part som varit medvållande till den uppkomna skadan.Se även NJA 1987 s. 432.380NJA 2007 s. 909 (915). Se även NJA 2017 s. 203 p. 9, NJA 2018 s. 127 p. 3031 ochNJA 2022 s. s p. 2425.381NJA 2018 s. 127 p. 31 och NJA 2022 s. 3 p. 10.382Se NJA 2017 s. 203 p. 89. Se även NJA 2018 s. 171 p. 10.383NJA 2018 s. 127 p. 37.384Se Ramberg och Ramberg (2022), s. 266. �ven Ramberg och Ramberg är av uppfattningen att det föreligger en skyldighet att reklamera avtalsbrott, även om detta inte kommertill uttryck i någon författning. Följaktligen rör det sig om en oskriven regel, se Ramberg ochRamberg (2022), s. 266.385NJA 2018 s. 127 p. 37.37972område.386 Möjligen kan man se en parts passivitet som att den eftergivit sinrätt till eventuella civilrättsliga påföljder för motpartens avtalsbrott mot flerstegsklausulen.387 Således skulle en part genom konkludent handlande kunnaefterge sin rätt till skadestånd. En sådan eftergift inträder däremot endast dåden andra parten, det vill säga den förfördelade parten, haft fog för sin uppfattning att parternas mellanhavanden var

om att den anser att ett avtalsbrott har begåtts.382 Härvid ska reklamationen lämnas inom skälig tid.383 Vad denna tid närmare innebär är däremot osäkert.384 Vad som närmare utgör skälig tid beror på omständigheterna i det enskilda fallet. HD har dock slagit fast att reklamationsfristen i kommersiella förhållanden generellt är kortare jämfört med då enavtalspart är näringsidkare och den andra är en konsument.385Vidare angav HD i NJA 2022 s. 3 att förlust av en rättighet på grund avpassivitet kan inträda enligt allmänna principer på förmögenhetsrättens378Jfr med avsnitt 5.2.1.Jfr även Ramberg och Ramberg (2022), s. 287. Ramberg och Ramberg framhåller ävenatt ett skadestånd kan minska om en part som varit medvållande till den uppkomna skadan.Se även NJA 1987 s. 432.380NJA 2007 s. 909 (915). Se även NJA 2017 s. 203 p. 9, NJA 2018 s. 127 p. 3031 ochNJA 2022 s. s p. 2425.381NJA 2018 s. 127 p. 31 och NJA 2022 s. 3 p. 10.382Se NJA 2017 s. 203 p. 89. Se även NJA 2018 s. 171 p. 10.383NJA 2018 s. 127 p. 37.384Se Ramberg och Ramberg (2022), s. 266. �ven Ramberg och Ramberg är av uppfattningen att det föreligger en skyldighet att reklamera avtalsbrott, även om detta inte kommertill uttryck i någon författning. Följaktligen rör det sig om en oskriven regel, se Ramberg ochRamberg (2022), s. 266.385NJA 2018 s. 127 p. 37.37972område.386 Möjligen kan man se en parts passivitet som att den eftergivit sinrätt till eventuella civilrättsliga påföljder för motpartens avtalsbrott mot flerstegsklausulen.387 Således skulle en part genom konkludent handlande kunnaefterge sin rätt till skadestånd. En sådan eftergift inträder däremot endast dåden andra parten, det vill säga den förfördelade parten, haft fog för sin uppfattning att parternas mellanhavanden var slutligt reglerade.388Avslutningsvis framhöll HD i NJA 2018 s. 171 att en parts passivitet kanuppfattas utgöra en viljeförklaring om

rakt. Jure förlag, Stockholm. [cit.Westberg (2020)Westberg, Peter (2021), Civilrättskipning I Tvistemål, Nordstedts juridik,Stockholm. [cit. Westberg (2021)Zetterquist, Ola (2019), Begreppet prejudikat, Dahlman, Christian och Wahlberg, Lena [Red, Juridiska grundbegrepp, Studentlitteratur, Lund. [cit. Zetterquist (2019)Internationella standardavtal och regelverkICC, Dispute Board Rules, in force 1 October 2015, with Appendices in forceas from 1 October, No.: Publication 875-6 ENG. [cit. ICC Dispute BoardRules�vrigt materialMalmö tingsrätt, mål nr T 261914, aktbilaga 14, Svaromål.85RättsfallsförteckningHögsta domstolenNJA 1949 s. 724.NJA 1958 s. 654.NJA 1971 s. 453.NJA 1974 s. 526.NJA 1987 s. 432.NJA 1982 s. 853.NJA 1989 s. 247.NJA 1992 s. 143.NJA 1992 s. 299.NJA 1994 s. 712 (I-III).NJA 1997 s. 93.NJA 2002 s. 322.NJA 2004 s. 682.NJA 2007 s. 909.NJA 2010 s. 508.NJA 2010 s. 734.NJA 2012 s. 1095.NJA 2013 s. 1017.NJA 2015 s. 991.NJA 2017 s. 203.NJA 2017 s. 659.86NJA 2018 s. 127.NJA 2018 s. 171.NJA 2018 s. 653.NJA 2018 s. 834.NJA 2020 s. 115.NJA 2022 s. 3.HovrätternaSvea hovrätt T 267514 dom 9 december 2016.EuropadomstolenGolder mot Förenade konungariket, dom den 21 februari 1975.Rolf Gustafsson mot Sverige, dom den 1 juli 1997.Suovaniemi m.fl. mot Finland, beslut den 23 februari 1999.Kress mot Frankrike, dom den 6 juni 2001.Kutic mot Kroatien, dom den 1 mars 2002.Transado-Transportes Fluviais do Sado mot Portugal, dom den 16 december2003.Stankov mot Bulgarien, dom den 12 juli 2007.Momcilovic mot Kroatien, dom den 26 mars 2015.Utländsk praxisH�jesterets dom av den 17 juni 2009, i mål 424/2007, U.2009.2387H, UfR2009 s. 2387.Ohpen Operations UK Ltd., v. Invesco Fund Managers Ltd., [2019 EWHC2246 (TCC).Höyesteretten i Norge, Rt 2015 s. 385.87

t parternas fortsatta prestationsskyldighet skaupphöra samt att de i AB 04 kap. 8 angivna reglerna om hävning ska användasför parternas mellanhavanden. Emellertid har det i litteraturen anförts att detutifrån konkludent handlande eller omständigheterna i det enskilda fallet ärmöjligt att tolka in en underförstådd hävningsförklaring. I dessa fall krävs detsåledes inte att förklaringen är skriftlig. Vidare stadgas det inte heller vid vilken tidpunkt som hävningsförklaringen ska avges. I sammanhanget konstateras det däremot att beställarens passivitet eventuellt kan påverka möjligheterna att nå hävningens samtliga rättsverkningar164. Likt i den allmänna förmögenhetsrätten lyfts det även i detta sammanhang att en part möjligtvis kanhävda att den inte haft lika stora möjligheter att begränsa sin skada till följdav att hävningsförklaringen avgivits försent. I litteraturen hänvisas det dessutom till NJA 2007 s. 909 Jehanders grus och NJA 2017 s. 203 Kravmjölken vari HD, med hänvisning till allmänna kontraktsrättsliga principer, uttalade att en part inte kan vara passiv om denna vill göra gällande påföljder pågrund av avtalsbrott165.1663.4.3RättsverkningarInledningsvis kan det noteras att det endast är den del av entreprenaden somvid tidpunkten för hävningen inte har utförts, det vill säga den återståendedelen, som kan hävas. Den återstående delen ska till följd av hävningen därförinte utföras och arbetet ska så snabbt som möjligt avslutas. Att det endast ärmöjligt att häva den återstående delen av arbetet framgår även i skrivelsen iAB 04 kap. 8 1 första stycket. I litteraturen har det däremot påpekats att ide fall en värdering av den utförda delen, som genomförs med anledning avhävningen, når resultatet att värdet av arbetet är noll motsvarar detta sammavärdemässiga resultat samma som om hela entreprenaden hade hävts. Dessutom lyfts det att det kan före

en somvid tidpunkten för hävningen inte har utförts, det vill säga den återståendedelen, som kan hävas. Den återstående delen ska till följd av hävningen därförinte utföras och arbetet ska så snabbt som möjligt avslutas. Att det endast ärmöjligt att häva den återstående delen av arbetet framgår även i skrivelsen iAB 04 kap. 8 1 första stycket. I litteraturen har det däremot påpekats att ide fall en värdering av den utförda delen, som genomförs med anledning avhävningen, når resultatet att värdet av arbetet är noll motsvarar detta sammavärdemässiga resultat samma som om hela entreprenaden hade hävts. Dessutom lyfts det att det kan förekomma situationer då det utförda arbetet snararehar ett negativt värde för beställaren167 eftersom denna, på grund av det162Hellner m.fl. (2020) s. 194; Samuelsson (2022) s. 466 med hänvisning till Heidbrink(2005) s. 213218.163Samuelsson (2022) s. 468.164Samuelsson (2022) s. 468.165NJA 2017 s. 203 p. 9.166NJA 2007 s. 909 s. 915; NJA 2017 s. 203 p. 9; Samuelsson (2022) s. 468469.167Ossmer (2009/2010) s. 997.37utförda arbetets beskaffenhet, kan behöva bekosta nedmontering och avveckling av det redan utförda arbetet.168Vad som sker avseende de prestationer som redan utförts blir inom entreprenadrätten en särskild fråga. Ur ett obligationsrättsligt perspektiv är huvudregeln att de prestationerna som genomförts ska återgå. Precis som vid hävningav tjänst169 är det vid hävning av entreprenad emellertid problematiskt meden ordning som innebär att redan genomfört arbete ska återgå. I enlighet meddetta gäller som nämnt att hävningen av entreprenader endast avser återstående arbeten.170 En annan ordning med innebörden att en hävning av en entreprenad skulle få verkan för redan genomförda arbeten skulle, liksom vidandra typer av tjänster, innebära omfattande och komplicerade följder. Dethade heller inte varit önskvärt varken ur ett part

örts, det vill säga den återståendedelen, som kan hävas. Den återstående delen ska till följd av hävningen därförinte utföras och arbetet ska så snabbt som möjligt avslutas. Att det endast ärmöjligt att häva den återstående delen av arbetet framgår även i skrivelsen iAB 04 kap. 8 1 första stycket. I litteraturen har det däremot påpekats att ide fall en värdering av den utförda delen, som genomförs med anledning avhävningen, når resultatet att värdet av arbetet är noll motsvarar detta sammavärdemässiga resultat samma som om hela entreprenaden hade hävts. Dessutom lyfts det att det kan förekomma situationer då det utförda arbetet snararehar ett negativt värde för beställaren167 eftersom denna, på grund av det162Hellner m.fl. (2020) s. 194; Samuelsson (2022) s. 466 med hänvisning till Heidbrink(2005) s. 213218.163Samuelsson (2022) s. 468.164Samuelsson (2022) s. 468.165NJA 2017 s. 203 p. 9.166NJA 2007 s. 909 s. 915; NJA 2017 s. 203 p. 9; Samuelsson (2022) s. 468469.167Ossmer (2009/2010) s. 997.37utförda arbetets beskaffenhet, kan behöva bekosta nedmontering och avveckling av det redan utförda arbetet.168Vad som sker avseende de prestationer som redan utförts blir inom entreprenadrätten en särskild fråga. Ur ett obligationsrättsligt perspektiv är huvudregeln att de prestationerna som genomförts ska återgå. Precis som vid hävningav tjänst169 är det vid hävning av entreprenad emellertid problematiskt meden ordning som innebär att redan genomfört arbete ska återgå. I enlighet meddetta gäller som nämnt att hävningen av entreprenader endast avser återstående arbeten.170 En annan ordning med innebörden att en hävning av en entreprenad skulle få verkan för redan genomförda arbeten skulle, liksom vidandra typer av tjänster, innebära omfattande och komplicerade följder. Dethade heller inte varit önskvärt varken ur ett parts- eller samhällsperspektiv attentreprenören sk

spektive obefogade hävning av entreprenadavtal särskilt om ansvar för garantifel, Juridisk Tidskrift. Nr 3 s. 558565.78Söderlund, Johan, Schönberg, Per-Henrik (2009/10), Ersättningsrätt vidhävning av entreprenad enligt AB 04/ABT 06, Juridisk Tidskrift. Nr. 1 s.223232.LagkommentarerJohansson, Svante O, Kommissionslagen En kommentar, (2022-11-02,version 1B, JUNO).Johansson, Svante O, Konsumenttjänstlagen En kommentar, (2023-10-13,version 2A, JUNO).Ramberg, Jan, Herre, Johnny, Köplagen En kommentar, (2023-09-30,version 3B, JUNO).Köplag (1990:931), Karnov 2023-12-07 (JUNO)Köplag (1990:931), Lexino 2023-02-20 (JUNO)79RättsfallsförteckningHögsta domstolenNJA 1963 s. 136NJA 1970 s. 72NJA 1984 s. 271NJA 1999 s. 71NJA 2007 s. 909Jehanders grusNJA 2013 s. 271.Skadorna på Läckebys arbetenNJA 2013 s. 1174NJA 2014 s. 960.Det andra bolagetNJA 2015 s. 862.Den uteblivna slutbesiktningenNJA 2017 s. 203KravmjölkenNJA 2017 s. 261.Sjukhuscaf�etNJA 2018 s. 653.De ingjutna rörenNJA 2019 s. 445Entr� MalmöNJA 2019 s. 693.Vikens pizzeriaNJA 2020 s. 115De försvunna kornaNJA 2020 s. 470Kommunens hävningsförklaringNJA 2020 s. 951Badrummet i radhuset�vriga svenska domstolarSvea hovrätt, dom 13 februari 2012 i mål T 5435-11.Attunda tingsrätt, dom 15 april 2016 i mål T 1798-15 och T 2681-15.Svea hovrätt, dom 14 december 2016 i mål T 4686-15.Malmö tingsrätt, dom 14 januari 2019 i mål T 560-16.80Svea hovrätt, dom 15 november 2019 i mål T 4005-16.Hovrätten över Skåne och Blekinge, dom 19 december 2019 i mål T 401-19.81

ppgår till tre månader medan motsvarande tidsfrist i eSams uppgår till 24 månader.Däremot finns ytterligare en frist att förhålla sig till i det senare avtalet. Enligt denna skapart framställa ersättningsanspråk senast sex månader efter det att denne haruppmärksammat att grund för krav föreligger. Således finns det en bortre gräns för näranspråk kan göras gällande men att part trots detta ändå kan förlora sin rätt att göragällande ersättningsanspråk om parten försummar att framställa anspråket efter att dennafått kännedom om förhållande som ligger till grund för kravet. Att avtalet medger tvåsådana tidsfrister måste anses vara otillfredsställande en bidrar endast till att skapaoklarhet.77 Enligt allmän kontraktsrätt ska, för att part inte ska förlora sin rätt tillersättningsanspråk, kravet framställas inom skälig tid alternativt inte vänta orimligt längemed att framställa ett sådant krav.78 Ledning kan även hämtas från NJA 2017 s. 203 därHD uttalade att det av allmänna kontraktsrättsliga principer följer att part inte kan förhållasig passiv om man vill göra gällande påföljder på grund av avtalsbrott.794.2.2SkadeståndUtöver ersättning i form av vite har ofta beställaren ett intresse av att kräva leverantörenpå skadestånd i de fall leverantören inte uppfyller sin förpliktelse att leverera systemet.77Perm�us Lindberg, s. 301f.KöpL 23 och 29 .79NJA 2017 s. 203 p. 9. Se även NJA 2007 s. 909.7828Som kommer att framgå i de följande skiljer sig de båda avtalen från varandra avseendeleverantörens skadeståndsansvar. Detta avsnitt kommer att disponeras på så sätt att varjeavtal redovisas var för sig.12.1 Leverantören ansvarar med nedan angivna22.1 Part ansvarar för skada som denne genombegränsningar för skada som uppstår på grund avförsummelse eller avtalsbrott orsakar den andraleverantörens försumlighet vid fullgörandet avparten, med de beg

ingsanspråk om parten försummar att framställa anspråket efter att dennafått kännedom om förhållande som ligger till grund för kravet. Att avtalet medger tvåsådana tidsfrister måste anses vara otillfredsställande en bidrar endast till att skapaoklarhet.77 Enligt allmän kontraktsrätt ska, för att part inte ska förlora sin rätt tillersättningsanspråk, kravet framställas inom skälig tid alternativt inte vänta orimligt längemed att framställa ett sådant krav.78 Ledning kan även hämtas från NJA 2017 s. 203 därHD uttalade att det av allmänna kontraktsrättsliga principer följer att part inte kan förhållasig passiv om man vill göra gällande påföljder på grund av avtalsbrott.794.2.2SkadeståndUtöver ersättning i form av vite har ofta beställaren ett intresse av att kräva leverantörenpå skadestånd i de fall leverantören inte uppfyller sin förpliktelse att leverera systemet.77Perm�us Lindberg, s. 301f.KöpL 23 och 29 .79NJA 2017 s. 203 p. 9. Se även NJA 2007 s. 909.7828Som kommer att framgå i de följande skiljer sig de båda avtalen från varandra avseendeleverantörens skadeståndsansvar. Detta avsnitt kommer att disponeras på så sätt att varjeavtal redovisas var för sig.12.1 Leverantören ansvarar med nedan angivna22.1 Part ansvarar för skada som denne genombegränsningar för skada som uppstår på grund avförsummelse eller avtalsbrott orsakar den andraleverantörens försumlighet vid fullgörandet avparten, med de begräsningar som anges i dettaUppdraget. Leverantörens ansvar för förseningavsnitt 22,eller därav föranledd uppsägning av Avtalet ärbegränsat till vad som sägs under punkt 9 och22.2 Parts skadeståndsansvar ska per kalenderår,20.4 c) samt vad avser fel i Systemet/Produkt avsåvida inte uppsåt eller vårdslöshet föreligger,vad som sägs under punkt 11.vara begränsat till det högsta av femtio (50)prisbasbelopp (enligt socialförsäkringsbalke

ntraktsrättsliga regler, där rättsläget,om än är att anse som relativt klart utmärker sig de undersökta standardavtalen med sintydliga partiskhet. Detta medför i sin tur att oförhandlade standardavtal inom ITprojektområdet typiskt sett medför obalanserade avtal som naturligt kan vara enanledning till de många problem, bl.a. förseningar, som jag presenterat i dennaframställning.116Det finns givetvis många andra anledningar än kontraktsrättsliga för att IT-projekt misslyckas.46KällförteckningOffentligt tryckLagarKöplag (1990:931)Lag (1985:206) om vitenLag (1987:822) om internationella köp (CISG)Lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållandenPropositionerProp. 1988/89:76 Om ny köplagProp. 2021/22:120 En effektivare överprövning av offentliga upphandlingarStatens offentliga utredningarSOU 2018:25 Juridik som stöd för förvaltningens digitaliseringRättspraxisAvgöranden från Högsta domstolenNJA 2007 s. 909NJA 2009 not 3NJA 2017 s. 203NJA 2018 s. 266NJA 2022 s. 574Avgöranden från hovrättenSvea hovrätts dom av den 7 februari 2019 i mål nr T 198017Avgöranden från tingsrättenStockholm tingsrätts dom av den 2 februari 2017 i mål nr T 1420414LitteraturBöckerAdlercreutz, Axel, Gorton, Lars, Avtalsrätt II, 6:e uppl., Studentlitteratur AB, Lund, 2010Arrhed, Lars, Offentlig upphandling av komplexa IT-tjänster, 1:a uppl., Wolters Kluwer,Stockholm, 201647Bengtsson, Bertil, Hävningsrätt och uppsägningsrätt vid kontraktsbrott, 1:a uppl., P. A.Norstedts Söners Förlag, Stockholm, 1967Bernitz, Ulf, Standardavtalsrätt, 9:e uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2018Bogdan, Michael, Komparativ rätt, 1:a uppl., Juristförlagen i Lund, Lund, 1978Christner, Anders, Kommentar tillIndustrilitteratur, Katrineholm, 1995IT-branschensstandardavtal,1:auppl.,Edvardsson, Tobias, Johnss�n, Gustaf, Vall, Mikael, It-avtal och utkontraktering av it,i: Magnusson, Cecilia, Rättsinformatik :

e frågeställningar:i.Vad är prejudikatet i NJA 2018 s. 171ii.Vilket rättskällestöd finns det för prejudikatet i NJA 2018 s. 171iii.Hur förhåller sig NJA 2018 s. 171 till, och hur förenligt är NJA 2018 s. 171med, den allmänna rättshandlingsläraniv.Hur förhåller sig NJA 2018 s. 171 till vissa av de till den allmännarättshandlingsläran närliggande och angränsande rättsinstitutenv.Vilka är de praktiska och rättsliga konsekvenserna av NJA 2018 s. 171Genom dessa frågeställningar artikuleras vad uppsatsen totalt sett behandlar. Detfinns emellertid inga vattentäta skott mellan frågeställningarna. Tvärtom ärfrågeställningarna intimt sammanbundna med varandra och delvis överlappande.Därför behandlas frågeställningarna i princip inte i någon särskild ordning eller789JustR Håstads tillägg för egen del i NJA 2006 s. 638; jfr J. Ramberg C. Ramberg, s. 20.Utöver fallen som nämns i noten strax nedan se NJA 2022 s. 3.NJA 2017 s. 203, NJA 2017 s. 1195, NJA 2018 s. 127 och NJA 2018 s. 171.5enligt någon särskild uppdelning, låt vara att den valda ordningen för framställningen är nödvändig i vissa delar och att de flesta avsnitt har en tydlig kopplingtill en specifik frågeställning.1.3 Metod och materialFör att uppfylla det ovan angivna syftet och behandla de ovan formuleradefrågeställningarna läggs i huvudsak den rättsdogmatiska metoden till grund föruppsatsen, varvid rättskällorna lagtext, rättspraxis, förarbeten och doktrin används.Den rättsdogmatiska metoden saknar en exakt definition, men kortfattat beskrivsmetoden ofta som en rekonstruktion av rättssystemet genom tolkning ochsystematisering av gällande rätt.10 Nedan ska en redogörelse ges för vad metodenoch materialet mer konkret innebär för just föreliggande uppsats.Vad först gäller materialet är det, mot bakgrund av uppsatsens titel och vad somhar sagts i avsnitten ovan, givet att det viktigaste materialet är

2023 s. 812843Udsen, H., Uagtsomhed som aftalestiftende retsfaktum et bidrag til den aftaleretlige forpligtelsesl�re, TfR 2006 s. 104152Udsen, H., Aftaleretlig h�ftelse ved misbrug af digital signatur i dansk ret, SvJT2023 s. 511522Unnersjö, A., Kriterierna för tillitsfullmakt. Låneavtalet med Svea Ekonomi NJA2021 s. 1017, JT 2022/23 s. 647663Unnersjö, A., Skadeståndströskeln och bundenhetströskeln vid orsakande av befo58gad fullmaktstillit, Ny Juridik 2:23 s. 1739Ussing, H., Aftaler: paa formuerettens omraade, 3 uppl., Köpenhamn 1978Vahl�n, L., Avtal och tolkning, Stockholm 1960Wännström, O., En fullmaktslära i förändring reflektioner kring NJA 2014s. 684, SvJT 2019 s. 826RättsfallHögsta domstolenNJA 1922 s. 389NJA 1949 s. 444NJA 1962 s. 276NJA 1963 s. 105NJA 1973 s. 315NJA 1974 s. 706NJA 1982 s. 244NJA 1991 s. 3 I IINJA 2002 s. 630NJA 2006 s. 638NJA 2011 s. 739NJA 2014 s. 684NJA 2015 s. 1072NJA 2016 s. 1074NJA 2017 s. 203NJA 2017 s. 1195NJA 2018 s. 127NJA 2018 s. 171NJA 2020 s. 334NJA 2020 s. 681NJA 2021 s. 1017NJA 2022 s. 359Danmarks H�jesteretU 2019.1192 HU 2019.1197 HU 2021.2320 HU 2022.411 HU 2022.414 H60